Hemma hos oss · Hemmabyggt · Hund · Inredning · Julen · Vardagsrum · Vit

Vårt nya soffbord…

Har tvättat kuddfodral och filtar till soffan och börjar äntligen orka ta tag i de julsaker som blev uppburna men lämnades stående på byrån.
Vårt nya soffbord har fått färg men är inte riktigt klart än, ska både slipas och lackas men det skjuter jag upp till efter jul. Vårt vardagsrum börjar äntligen bli klart och känns riktigt mysigt…


Vid det här laget vet ju alla att det nästan alltid ligger en Nea på den här platsen och skulle du missa det är hon den förste att tala om det för dig…

Hund · Livet · Rehab

Han är en kämpe…

Återbesök på djursjukhuset idag för min lille kille. Vi testade att lägga om bandaget utan lugnande och det gick förvånande bra. Det största problemet var väl att han ville tvätta såret och trots att hon pillade och fixade med tassen så var han ändå avslappnad. Och tro mig det är inget litet sår han har med stora stygn längs sidan av tassen och uppåt. Men han är en kämpe, det vet vi ju nu…

Bakverk · Barn · Hemma hos oss · Julen · Köket · Pyssel

Hjälper hon till…

Trots allt som hänt så går ju livet vidare och vi gör vårt bästa i att ändå försöka vara som vanligt runt barnen. Tindra har pratat mycket om att Dotton måste laga Vin och nu när han är hemma hjälper hon till att lugna honom och har full förståelse för att han har ont och att han inte själv riktigt förstår att tratten gör ont när han trycker på. Hon är så duktig och har så många gånger sagt att det inte är någon fara mamma när tårarna har varit nära. En förståndig liten tjej vi har! Och för att inte deppa ihop totalt har vi ändå försökt pyssla lite här hemma och årets första pepparkaksbak är gjort.

Tindra bakade och fixade en lång stund innan pappa kom och viskade att hon kunde smaka på degen, ja sen blev det inte så mycket mer bakande efter det… Men så är det väl, även de små ska få smaka och prova och det hör väl till för vilken unge har inte fått smaka på pepparkaksdegen??

Vi mår bättre, mycket bättre och trots att känslorna går väldigt upp och ner just nu så tar vi ju oss igenom det här precis som allt annat.

Ha en fin kväll vänner och återigen Tack för alla fina ord och för era tankar!!!

Hund · Livet

Med samma glädje och värme i själen…

Så var han hemma igen, äntligen!

En av våra finaste som har legat på intensiven i nästan en vecka och som har haft dom finaste av änglar som vakat över honom där uppe. Varenda människa jag möter eller pratar med kan inte förstå, förstå hur han kunde överleva det där hemska hemska han varit med om. Men det gjorde han, ja det gjorde han!

Svårt att ta in ibland men nu när han är hemma känns det mer verkligt på något sätt. Han lever och han är hemma hos sin familj med samma glädje och värme i själen som han lämnade oss för en stund. Vi myser, kelar och pratar han och jag utan att yttra ett ord så vet vi att vi känner likadant…

Ang mitt förra inlägg så antar jag att bägaren var på tok för full och det rann över. Jag behövde få ur mig och jag behövde lätta på det som tryckte och efteråt kändes det mycket bättre. Ni ska veta att jag är envis, så fruktansvärt envis och ibland (oftast) vill jag klara av allt själv. Ibland måste även jag inse att det inte går och trots att det är svårt måste jag tala högre, ja rent utav skrika ibland. Vartenda ord som skrivits till mig har värmt mitt hjärta och det hjälper lite att faktiskt veta att man inte är den enda som låter det brista ibland, så TACK till er alla för all er kärlek ♥

Livet

När det brister…

För er som tittar in för att läsa en glad och inspirerande blogg får jag tyvärr be om hoppa över det här inlägget och titta in en annan dag istället för just nu just denna natt måste jag få säga precis som det är just precis nu…

Efter drygt 6 månader med extremt lite sömn känner jag mig utmattad och tom, jag mår dåligt över att jag fortfarande inte får på mig knappt några av mina gamla kläder än, att jag fortfarande har så ont i kroppen efter olyckan att jag ibland bara vill lägga mig ner och dö! Att jag har en sambo som sover sig igenom de högsta av barnaskrik gör det inte bättre någon stans och jag känner hur arg jag är på honom och hur jag önskar av hela mitt hjärta att han inte heller kunde sova. Men istället sover han natten igenom 8-9 tim per natt. Jag känner hur jag mer och mer tappar orken för det mesta, hur min annars underbara skaparlust sakta tynar bort. Jag vaknar på morgonen efter några fjuttiga timmars sömn och spenderar morgonens timmar att mest orka hålla mig sig på benen samtidigt som jag ser till att min son och mina hundar har det bra. Har jag tur har jag fått lite energi lagom till att jag ska hämta Tindra och därefter försöker jag hinna med något, vad som helst innan mannen kommer hem och kvällen närmar sig.

När barnen sover och hundarna är rastade sitter jag i soffan bredvid en allt för ofta sovande man och där sitter jag och stirrar på tvn medan huvudet jobbar på högvarv med att gå igenom allt jag inte hann idag heller. En timme eller två går sen vaknar sonen och jag går in, putter in nappen och lägger om honom. Kryper ner i sängen och ligger och lyssnar på hans andning och ibland på hans missnöjda tjut tills han somnar om. Funderar ofta på om det är värt att somna eller om jag skulle gå upp och städa…
När jag äntligen somnat är klockan ofta 5-6 och sonen vaknar igen. En stund senare ligger han i min famn och blir struken över ryggen för att somna om, då ringer mannens väckarklocka som snoozas ett par gånger och därefter smälls det i garderobsdörrar och sonen är oftast klarvaken.
2 timmar senare vaknar dottern och jag är glad att jag lyckats ligga och halv sova medan jag underhållet sonen med diverse saker under morgonen. Ja sedan är den igång dagen som följs av natten som spenderats vaken till största del.

Sen händer något som gör att det hela inte längre är hanterbart. Jag är på håret att förlora en av mina finaste och ovissheten har ätit upp mig inifrån. Ännu fler sömnlösa nätter och på allt detta en oro och ständig kamp mot tiden. Jag trodde botten var nådd för längesedan men jag ser mig själv utifrån hur samlad och lugn jag kan verka och inser hur jag för varje gång blir mer och mer hysterisk när det väl brister.
Jag känner mig som en hemsk mamma, en hemsk flickvän och en hemsk matte som inte längre orkar försöka hålla ihop. Jag vill helst av allt avskärma mig från allt och stänga av internet, telefoner och all annan koppling till omvärlden bara för att få vara ifred, kanske krypa upp i ett hörn och bara gråta hysterisk.

Hur blev det såhär…

20121125-000205.jpg

Hund · Livet

Samtalet…

Så kom det äntligen, samtalet som jag väntat på i nästan ett dygn. Vin är opererad och han har återhämtat sig bra efter operationen. Han mår under omständigheterna rätt så bra och ligger på intensiven där han aldrig är ensam. När dom beskrev honom ville jag bara skrika rakt ut, skrika förtvivlat för att dom är där och inte jag! Det är precis min hund dom beskriver fast ändå inte. Han verkar vara så skör och det är långtifrån vad han normalt brukar vara så visst känns det ända in i hjärtat och hur stark jag än försöker vara så är insidan ändå helt trasig…

Tårarna föll ner för mina kinder och när jag la på bröt jag ihop i gråt. Att vi ens har turen att så småningom få åka och hämta hem honom är helt otroligt och fortfarande lite svårt att ta in. Någon stans så vågar man ändå inte slappna av för mycket eftersom att det fortfarande kan uppstå komplikationer men om det fortsätter i rätt riktning så kanske han får komma hem i början på nästa vecka…

20121123-142005.jpg

Djur · Hund · Livet

Blivit sämre…

Vår älskade Vin ligger inne på Västra Djursjukhuset sedan tidigare idag då han blivit påkörd av en lastbil. Dom vet inte riktigt hur det ser ut men är ändå positiva och tycker att hans allmäntillstånd är relativt bra under omständigheterna. Så nu väntar vi, väntar på att tiden ska gå så dom ser om några komplikationer uppstår och på att den kommande operationen förhoppningsvis kommer kunna genomföras. Jag vet att han har det så bra han kan ha det, dom tar hand om honom där och han får dropp och varje timme kollar dom till honom och mäter hjärtat så nu håller vi alla tummar för att det här ska sluta på allra bästa sätt för vi är så långt ifrån att släppa taget om honom än på många år…

I skrivande stund får jag ett samtal att han blivit sämre så nu ber jag er alla att ha honom i hjärtat de närmsta kritiska timmarna/dagarna för jag klarar inte detta själv…

Tack för era tankar till vår lilla kämpe!!!

Bebisrum · Blått · Hemma hos oss · Hemmabyggt · Inredning · Pyssel · Sovrum

Lillebrors lilla hörna…

Tisdag, underbara tisdag! Vaknar upp efter en hel natts sömn då Lillebror sovit hela natten igenom för första gången sedan han var 3-4 månader. Vaknade vid 06 och la honom bredvid oss i sängen och låg och strök honom över ryggen tills vi båda somnade om och fick sova till 08 då Liten vaknade. Vilken energi, vilken städlust och framför allt vilken kreativitet som flödar genom kroppen denna förmiddag…

Lämnade Liten på dagis, storhandlade, nattade Lillebror, städade köket, dansade tryckare med nyvaken Lillebror och åt lunch med den samme och vips så är det dags att hämta hem Liten…

Här kommer bilderna från Lillebrors lilla hörna, jag hann precis fota innan det var kolsvart ute…

Lite julpynt har börjat smyga sig in i huset här och var och självklart ville Lillebror också ha lite granris…

Dopgåva från fina Gudmor…

De grårandiga stjärnorna är utbytta till små moln…

Theos första gåskor som inväntar den stora dagen…

Den lilla giraffen som hittades i en underbar liten butik i Ronneby i somras när jag och min bästa Petra var ute på äventyr sitter nu äntligen på väggen…

Ja sådär ser det ut, inte riktigt färdigt men en bra början. En till hylla ska upp och lite andra små saker som inte riktigt kommit på plats men det funkar riktigt bra så länge och den lilla mannen verkar mer än nöjd över sitt egna!

Ha en fin dag vänner!

Bebisrum · Livet

Men snart…

Eftersom att vi egentligen saknar ett rum till Theo så har han fått en egen liten hörna istället. Jag har spacklat, målat och röjt undan för att han ska få sitt egna lilla utrymme att sova, leka och upptäcka på. Det är långt ifrån ett riktigt rum men just nu fungerar det alldeles utmärkt och under helgen har jag slutat amma på natten helt så det underlättar lite att han inte ligger precis vid min sida. Det känns som en lättnad samtidigt som jag blir alldeles gråtfärdig och känner hjärtat slå varmare och fortare. Det är en ganska stor sak att bara släppa taget om då han på något sätt helt plötsligt känns så stor. Men jag fortsätter att amma honom på kvällen innan läggdags så fejdar vi ut amningen helt så småningom.

Han sover lite bättre och trots att han vaknar någon gång per natt så känns det som att det inte håller i sig lika länge så snart ska vi alla nog ha vant oss vid hans nya lilla plats. För att få plats med hans säng och den lilla byrån var jag tvungen att ge upp en av mina favorit möbler, som tur är kommer den inte flytta så långt utan till min fina syster och hennes sambo. Hur som så tömde jag den och staplade högar på golvet med innehållet som blev stående så ett tag och Tindra tyckte dessa högar var oerhört intressanta så varenda en är flyttad och ommöblerad och det ser väl mest ut som en enda röra. Men snart, snart är det borta och då ska här fotas bebisrum!!!

Vikt efter förlossningen

Inte ok längre…

Herregud så hopplöst det kan kännas ibland! Det här med vikten börjar kännas ganska tjatigt i mitt egna huvud vid det här laget. Det känns som att jag bara står och stampar och hur mycket jag än försöker så räcker det inte riktigt. Jag pendlar mellan 64-66 kg och har gjort det de 2 senaste månaderna. Tänkte först att det var helt ok eftersom vi åker på lite småförkylningar i mellan åt men nu efter flera veckor känns det inte ok längre!

Jag vill ha en riktig boost och verkligen känna att jag får resultat när jag är duktig. Jag vet inte riktigt hur jag ska nå dit än bara. Eftersom jag har en ”pisksnärtskada” i nacke och rygg kan jag inte träna normalt vilket är oerhört frustrerande för mig som mer än gärna tränar och rör på mig. Den gör ju också att jag inte alltid orkar eller kan röra på mig så mycket som jag skulle vela. Så ni förstår, jag kommer liksom ingen vart. Kroppen verkar vid det här laget ha vant sig vid min kost så även om jag äter bra så blir det inget minus.

När jag går ner lite blir jag jätte glad och tycker att jag lägger manken till men nästa gång kan det lika gärna vara ett plus så just nu känner jag mig bara trött och less på vikten och godissuget är större än någonsin!
Behövde bara få ur mig det för det ligger och gnager i huvudet på mig…

20121115-201857.jpg

Bebis · Bebisrum · Blått · Hemma hos oss · Hemmabyggt · Livet · Mat

Pigga och glada…

Tänk att Lillebror gav oss hela 5 timmars sammanhängande sömn inatt! Han vaknade vid 11 igår kväll och sedan sov han till klockan 5 för att sedan somna om till 8!

Pigga och glada idag har vi varit båda två. Medan Theo sov lunch passade jag på att förbereda lite inför morgondagens beställning. Som vanligt vaknade han upp med ett strålande humör och till lunchen passade vi på att testa leverpastejsmacka och jag tror nog inte det var någon jätte hit…

Önskar er alla en fin kväll!!!

Bebis · Bebisrum · Blått · Hemma hos oss · Hemmabyggt

8 månader vår lilla Lillebror…

För några dagar sedan blev Theo 8 månader och nu märker man att det är grejer på gång i den lilla kroppen. Under dessa 4 veckor som gått har hela 4 tänder tittat fram och fler ligger nog och lurar. Han pratar mer och för tillfället låter det mest baba-ba eller laab. Trots att nätterna efter tänder och sjukdomar inte varit särskilt roliga är han fortfarande världens gladast och har oerhört lätt för skratt.

Han har precis börjat få äta lite smörgås och lite större bitar. Smörgåsrån är en favorit och för de mesta kan han hålla sin vattenflaska själv. Han har upptäckt att hundarna ( speciellt Tira ) plockar upp allt han drar ner i golvet så det gör han med det mesta och ofta. När han är missnöjd så tjuter han tills man kommit på vad det är som när man matar honom och han blir törstig då kniper han läpparna och tjuter tills vattenflaskan kommer.

Han ställer sig upp på alla fyra och gungar fram och tillbaka i mellan åt men när han vill ta sig någonstans så kryper han i cirklar eller putter sig bakåt. Han älskar sin hoppgunga och hoppar gärna länge. Han gapskrattar när hundarna går förbi honom och stryker sig mot gungan. Och så sitter han stadigare och stadigare och verkar ha mer koll på att man faktiskt ramlar bakåt om man slänger sig bak. I kläder har han redan börjat dra åt 74, samma stl som Tindra hade i nästan ett år. Inget jätte plus på vågen så mer mat åt den lilla mannen.

Ja, han är 8 månader vår lilla Lillebror. Finast av dom alla…

Och även om det inte är ofta så visst kan han vår lilla…

Ha en riktigt fin onsdag mina fina vänner!!!

Barn · Bebis · Djur · Hösten · Hemma hos oss · Hund · Utomhus

Upp till sjön…

Oj vilken natt! Lillebror hade riktigt ont och skrek sådär då man verkligen vet att något är fel. Testade med lite alvedon i tron att det kunde vara tänder eller feber på gång men det hjälpte inte ens lite och två gången vaknade stackarn i panik. Vi bar runt, vyschade, klappade och vände & vred på honom för att försöka hitta nått som hjälpte men tillslut somnade han och lite sömn lyckades vi ändå få under natten. Magknip är väl min sista gissning för när han vaknade i morse var han lika glad som alltid!

Igår gick vi upp till sjön när det var så härligt väder. Tänkte mig att Tindra skulle skrutta runt bäst hon ville med hundarna med istället hade vi en trött Liten som absolut inte ville kliva ur vagnen. Och dagar som dessa är jag otroligt glad över att jag har syskonvagnen, den är verkligen guld värd! Tror aldrig jag reflekterat över hur mycket barnen väger innan denna promenad. Nästan hela vägen dit är det uppförsbackar och det kändes i kroppen vill jag lova med två barn i. Efter ungefär halva vägen fick vi vända om då vägen blev sämre och sämre men vi hann gå en lagom runda vilket kändes i kroppen efter alla sjukdagar här hemma…

Fina lilla sparven som vi lånar under tiden Vin är på kollo oss min fina vän…

Lite mellanmål efter promenaden…

Hej så länge!

Blått · Hemma hos oss · Livet · Pyssel · Renovering

Riktigt bra…

God morgon underbara måndag!

Vaknar upp till en av de finaste novemberdagarna hittills och känner hur energin sakta börjar komma tillbaka. Förutom Lillebrors små hostningar så börjar även sjukdomarna släppa taget om oss och jag känner i hela kroppen att det här kommer bli en riktigt bra vecka! Började morgonen med att städa köket efter farsdagfirandet och fortsatte med att bädda sängen och måla det sista lagret på Theos vägg så nu är det vitt vitt vitt. Behöver slipa och måla lite på listerna och sedan, förhoppningsvis när den snickrande sambon kommer hem så ska nog hyllan få komma på plats och sakta sakta ska de få möblerna som finns få komma på plats…

Passade även på att låta den välanvända kökspallen få sig en genomgång av penseln då det inte var en sekund försent!

Nu blir det veckans första långpromenad innan lunchen, ha en underbar måndag!!!

Djur · Hemma hos oss · Hund · Livet

Intensiva dagar…

För första gången på väldigt många timmar sitter jag ner i soffan, väntar på tårthämtning och bara vilar. Det har varit några intensiva dagar med en himla massa bakande, modellerande och förberedelse inför helgens tårtor.
Och utöver det har vi en liten Lillebror som haft feber och varit så täppt att han knappt kunnat andas. Inte många timmars sömn med andra ord.
Om några timmar väntar ett läkarbesök för Tindra för att kolla upp hennes trånga tårkanaler och lite senare ännu mera tårta. Men just nu så gör jag inget mer än att sitta stilla…

Ha en fin dag vänner!!!

Djur · Hemma hos oss · Hemmabyggt · Hund · Inredning · Köket · Vit

Som jag egentligen inte alls gillar…

Hallå där…

Tittar in en snabbis medan golven torkar. Ett hus med 3 löptikar kan jag meddela blir rätt så fläckigt så det gäller att ta några varv med moppen emellanåt. Tänkte fota lite i köket idag, vi har ju påbörjat förvandlingen av köket och trots det är det ett stort projekt som kommer ta lång tid. Köket är väl det rum jag tycker om minst i det här huset med sina högblanka svarta luckor och de gråa träbänkarna från Ikea som är spruckna både här och där. Kaklet på väggarna har en grå-fläckig ton och studerar man det noga kan man inte riktigt avgöra om det är smutsigt eller om det är utseendet på kaklet. Ett rum jag spenderar ofantligt mycket tid i men som jag egentligen inte alls gillar…

De spruckna bänkarna ska bytas ut till betongbänkar, de svarta luckorna till vita matta och kaklet ska bli vitt. Och eftersom jag vet i mitt huvud hur köket kommer att se ut när det är klart att jag aldrig velat lägga någon energi på att få det att se bra ut då det känts onödigt. Häromdagen fick jag nog på eländet och trots det gick jag lös på den öppna hyllan ovanför diskbänken och röjde bort och gjorde om bland porslinet. Och just det tänkte jag fota och visa er som en liten förhandstitt i köket och kanske kanske får ni även se andra delar så småningom för att ha och jämföra med när det nya börjar ta form…