Upp till sjön…

Oj vilken natt! Lillebror hade riktigt ont och skrek sådär då man verkligen vet att något är fel. Testade med lite alvedon i tron att det kunde vara tänder eller feber på gång men det hjälpte inte ens lite och två gången vaknade stackarn i panik. Vi bar runt, vyschade, klappade och vände & vred på honom för att försöka hitta nått som hjälpte men tillslut somnade han och lite sömn lyckades vi ändå få under natten. Magknip är väl min sista gissning för när han vaknade i morse var han lika glad som alltid!

Igår gick vi upp till sjön när det var så härligt väder. Tänkte mig att Tindra skulle skrutta runt bäst hon ville med hundarna med istället hade vi en trött Liten som absolut inte ville kliva ur vagnen. Och dagar som dessa är jag otroligt glad över att jag har syskonvagnen, den är verkligen guld värd! Tror aldrig jag reflekterat över hur mycket barnen väger innan denna promenad. Nästan hela vägen dit är det uppförsbackar och det kändes i kroppen vill jag lova med två barn i. Efter ungefär halva vägen fick vi vända om då vägen blev sämre och sämre men vi hann gå en lagom runda vilket kändes i kroppen efter alla sjukdagar här hemma…