Barn · Födelsedag · Hund · Mat · Utflykt · Utomhus · Våren

Födelsedagsfirande…

I lördags åkte vi ut till min syster och hennes sambo för att fira födelsedagar. Jag, min syster och hennes sambo är alla marsbarn så vi firade över en bit mat.

Liten och Lillebror fick låna Mosters smykeslåda och gick lösa på både armband och halsband i alla möjliga kulörer och storlekar. En dröm för två små som älskar att klä upp sig…

DSC_0001

Vin fick följa med och fick lite ensamtid med familjen…

DSC_0017

DSC_0020

DSC_0023

DSC_0028

Bordet var uppdukat med lite av varje och som vanligt var det fantastiskt gott…

DSC_0029

DSC_0030

DSC_0033

Den lilla kolhydratsmannen tanka sig på pasta som han älskar…

DSC_0034

Efter maten tog vi en promenad upp till sjön för att titta på fåglarna och låta maten sjunka ner…

DSC_0065

Liten hjälpte Lillebror upp för den krokiga vägen…

DSC_0070

Och så lite spring och bus på vägen upp…

DSC_0084

Båda barnen älskar djur och blev riktigt glada när vi kom upp och dom fick syn på fåglarna…

DSC_0098 DSC_0107

DSC_0108

DSC_0131

DSC_0044

Sedan stannade vi till i lekparken en stund innan vi gick in för lite efterrätt…

DSC_0141

DSC_0180

DSC_0146

DSC_0161

DSC_0168

 

En riktigt mysig dag fick vi med två trötta barn som sov tungt när vi rullade in på uppfarten.

Idag är det Storasysters födelsedag så stort Grattis till dig fina syster!!!

Kalas · Självporträtt

Hipp hipp hurra…

Så hade redan ett helt år gått, jisses vad fort det går nu för tiden! Minns när jag var liten, när jag längtade efter den där födelsedagen som alltid kändes långt bort. Att fylla år har alltid varit väldigt speciellt för mig, vi har firat ordentligt sedan vi var små och dagen har alltid inneburit tårta på sängen, paket och önskad middag. Sedan givetvis kalas också.

Sedan man blivit lite äldre och framförallt sedan barnen kom så läggar jag inte lika mycket fokus på mig själv men vi firar ändå såklart. Numer får jag tårta på sängen av Mattias som bär vidare traditionen från när vi var små. Idag valde jag att spara min bakelse och fick ihop en underbar födelsedagslunch. Fick order att ge mig ut vid 2-tiden och hamnade på en massage. Spänd som en fiolsträng var jag tydligen men nu efteråt är jag både mjuk och mör. Så skönt att få släppa på lite spänning i min spända kropp…

DSC_0604

DSC_0710

DSC_0609

DSC_0732

Nu väntar jag hem mina små och lite Take Away så känns dagen genast mycket mer komplett!

Hipp hipp hurra för mig idag!

Barn · Vit

Lillebror 2 år

Igår firade vi liten Lillebror som fyllde hela 2 år!!! Helt galet vad det går fort, han är ju fortfarande min lilla men ändå! Morgonen spenderades med att öppna paket och i år var det riktigt roligt att slita och dra i allt papper. Det var så roligt att se hans kraftansträngning paket efter paket och minspråket sen, hihihi…

DSC_0674

DSC_0677

1

DSC_0719

DSC_0730

Uuuummmuumm uuuummuuumm…

DSC_0738

3

DSC_0788

4

Liten hjälpte till med att klippa paketsnören och skötte sig riktigt bra med att låta Lillebror öppna paketen själv, men visst kliade det rejält i fingrarna på henne…

DSC_0789

DSC_0805

Frukost precis som han vill ha den, macka med massa smör på. Theo har aldrig någonsin tyckt om att ha pålägg på mackan. När han var mindre försökte vi lite då och då men gång på gång åkte det ner på golvet till hundarna. Macka med smör ska det va…

5

6

      ♥

Världens gladaste lilla 2 åring! Han som alltid har ett skratt nära till hands och han som lyser upp vilken grå dag som helst, vår finaste Lillebror. Som vi älskar dig och som vi ser fram emot en massa nya äventyr med dig! Grattis på 2 års dagen min lilla prins ♥

Bell · Djur

Lilla Bell…

Det är hög tid att presentera vår nya lilla familjemedlem, lilla Bell.

Hon kom till oss strax innan jul och fick bli årets julklapp. En rätt så lugn tjej som verkligen älskar att mysa i famnen. Rätt så nyligen har hon börjat visa framfötterna lite mer och tagit sig lite mer frihet att titta runt än innan. Lilla Kanin är nyligen kastrerad så tanken är att hon ska bli hans livskamrat så fort han läkt helt. Dom har redan fått nosa på varann och visade riktigt fin kontakt så vi hoppas på att det ska funka bra att sätta dom tillsammans. Lite i taget i början tills hon så småningom får flytta ut till honom.

Välkommen hit lilla Bell…

DSC_0041

DSC_0002

DSC_0033

DSC_0037

DSC_0060

DSC_0066

DSC_0073

DSC_0098

Vi önskar er en fin helg!

Barn · Livet

Den lilla mannen…

Strax före jul kunde vi välkomna 3års-trotsen. Den som vi trott att vi varit rätt så skonade från med tanke på att hon närmar sig 4år. Helt plötsligt skulle inte Liten sova längre och kvällarna blev mer eller mindre flera timmars tjat, gnäll och tårar. Lillebror, han som för det mesta sover sig igenom alla möjliga ljud, började vakna till om kvällarna och nu när Liten sakta börjat återgå till lite mer normala kvällar är det istället den lilla mannen som inte vill sova. Eftersom att han sällan ställer till det på kvällarna händer det att han får komma upp i famnen i soffan om han inte kan sova och där är han rätt nöjd tills man kan lägga in honom igen.

Just nu vill han inget hellre än att komma upp till soffan. Vi dricker välling, läser bok och säger god natt. Stänger dörren och efter en liten stund börjar han gråta. Gråter tills jag kommer in igen och då vill han genast komma upp. Sätter mig vid sängen och sjunger och klappar om honom, han ler sitt största leende. Sen börjar han pilla med det mesta och efter ett tag är han i full gång. Ikväll höll vi på i timmar, något som aldrig hänt förut, hoppas så att det här går över fort för fy så bortskämda vi är med en lättnattad Lillebror…

DSC_0061

Det är väl bäst att krypa ner och passa på att få lite sömn när alla äntligen sover!

Baka · Barn · Hemma hos oss · Julen · Livet · Pyssel · Vardagsrum · Vinter · Vit

Årets adventskalender…

I helgen tände vi det andra ljuset och julen smyger sig på här hemma. Trots att det bara är två veckor kvar till jul har inte den där riktiga julkänslan infunnit sig hos mig. Tänkte göra ett riktigt försök till helgen med julbak och pyssel. Pepparkaksbak, dekorerade pepparkakshus, adventskalender och pulkaåkning har vi redan hunnit med men trots det är jag inte riktigt där än.

Senaste halvåret har min smärta ökat och min vardag har varit mycket tuffare. Trots att jag inte vill det så ligger mycket fokus på mig och hur jag mår. Att göra roliga saker är inte längre helt självklart, det är inte bara att åka. Ofta måste vi först se hur jag mår. Att åka och träna eller promenera med hundarna är inte heller längre en självklarhet, något som tynger mig mycket. Jag vet att dom klarar sig med hundgården om dagarna, små promenader och bus runt tomten men det finns så mycket mer jag önskar för mina Blå. Det gör ont att tänka på hur lite aktivering de får just nu. Självklart aktiveras dom av både mig och barnen men inte alls som förr. Livet flyter på men inte alls som jag skulle vilja. Många gånger känns det fruktansvärt tjatigt med mig och min smärta men den finns ju där dagligen och det finns inget jag kan göra för att ändra på det hur mycket jag än önskade. Jag saknar att vara igång hela tiden, att pyssla, måla, baka, träna hundar, promenera ja allt det där som förut var så självklart!

Hoppas att jag får ha en bättre helg och en riktigt fin 3:e advent med en massa julstök. Lucia står runt hörnet och så även min mammas födelsedag så det blir lite pyssel under veckan också. Och jobb såklart. Jag är oerhört tacksam att jag fått chansen att arbeta på ett sånt fantastiskt ställe. Att jag får gå till jobbet och glömma smärtan, hjälpa baktokiga mammor och tjejer/killar, träffa mina underbara kollegor som är så otroligt omtänksamma.

Nu är det hög tid att stoppa något i magen innan det är dags att ge sig iväg till jobbet. Tänkte dela med mig av några bilder på årets adventskalender. I och med att barnen fortfarande är ganska små tycker jag att det är lite för mycket med en adventskalender för varje dag så precis som förra året öppnar vi en ny lucka på advent när vi tänt ljuset i adventsstaken. Theo äter ju fortfarande inte kakor eller sötsaker men vi gör ett undantag nu under jul när han ändå är så medveten om att Tindra får smaka ibland. Efter att de öppnat första luckan förstod han genast vad pepparkakorna var och efter att de kommit hem från dagis nästkommande dag pekade han på pepparkakorna och sa att han ville ha, pappa förklarade att han får vänta och stackarn blev jätte ledsen. Inte helt lätt att förstå att det inte alltid är ok fast det finns framme men det glömde han av rätt fort igen…

 

DSC_0007

DSC_0025

DSC_0028

DSC_0034

DSC_0042

DSC_0053

Oj vilket långt inlägg det blev, jaja får helt enkelt börja blogga lite mer om jag har så mycket att få ur mig 😉

Önskar er en fortsatt fin början på veckan! Ta hand om er vänner!!!

Barn · Djur · Hösten · Hund · Lilla Kanin · Livet · Utomhus

Morgonpromenad…

Igår tog vi med oss tjejerna ut på en morgonpromenad medan de andra fick sovmorgon. Kameran fick följa med, vilket känns rätt så ovanligt nu för tiden. Gick nästan aldrig ut utan den förut men nu var det längesedan den fick följa med. Försöker komma igång med fotandet igen men det blir inte riktigt av med allt annat som pågår just nu.

Har haft några riktigt tuffa dagar rent kroppsligt så det har varit en väldigt lugn helg. Vill komma igång med långpromenader, träning och röjning här hemma men eftersom att kroppen inte vill vara med så finns det ingen möjlighet för det just nu. Vissa dagar känns tuffare än andra då jag gärna vill och många gånger tror att jag kan tills jag känner efter. Känner mig så trött på att behöva begränsa mig hela tiden men hoppas så att jag snart ska kunna orka med både jobb och vardag…

1

Världens gladaste Lillebror…

DSC_0117

DSC_0126

DSC_0142

2

DSC_0159

DSC_0175

DSC_0185

DSC_0187

3

Syskonkärlek…

DSC_0247

DSC_0264

DSC_0279

Lite bus med Lilla Kanin innan vi gick in…

DSC_0370

Idag firar vi Fars dag enligt pappas önskemål, att inte göra någonting alls . Lite fika ska vi fixa i alla fall men annars blir det en lugn dag med en massa mys bara!

Ha en fin söndag fina vänner!!!

Grå · Hösten · Hemma hos oss · Hemmabyggt · Inredning · Livet · Sovrum · Vit

Förra veckan började jag äntligen jobba igen, efter lite drygt 4 år av föräldraredighet och sjukskrivning. Kändes märkligt helt klart men samtidigt riktigt roligt att vara ute på arbetsmarknaden igen. Jag har fått så otroligt gulliga arbetskollegor som gör jobbet så mycket roligare. Jag känner mig otroligt mycket hemma och jag är så glad över att få en arbetsplats där man bryr sig om och värnar om varandra.

För att inte gå på för hårt har jag börjat på 50 % och jag måste säga att jag inte riktigt räknat med att det skulle vara så tufft. Jag har absolut inga tunga uppgifter men det är stor skillnad bara att vara igång flera timmar i streck. Men vi provar oss fram och jag är säker på att det kommer bli bättre och bättre med tiden. Det gäller ju att hitta det allra bästa sättet att jobba på och lära sig att faktiskt själv begränsa sig. Jag är nog rätt så drivande och märker inte alltid när det är dags att pausa eller ta det lite lugnare, men det är allt sånt där som får ta lite tid på sig innan det faller på plats. Det känns riktigt underbart att få komma till jobbet och känna att man har roligt i några timmar samtidigt som man är till hjälp för andra. En riktigt bra känsla helt klart!

DSC_0664

Sen kommer vi till det där med hemmet, oj oj oj så svårt det är att få till tiden för alla de vanliga sysslorna. Det där med matlagning, städning, hundpromenader, hundträning, pyssel med barnen, tvättande mm. Men även det får ta sin tid innan man hittar ett bra system. Just nu är det mycket fokus på mig själv då jag inte alltid mår så bra efter ett arbetspass. Mycket vila blir det just nu och det är som det är. Jag är otroligt tacksam över mina fina Blå som just nu får stå ut med att ha tråkigt. Nu blir det aldrig riktigt tråkigt med två små barn som busar med dom hela dagarna men jag vet ju att dom behöver få komma igång igen med träning mm. Men det kommer och jag har som mål att komma ut på tävlingsbanorna igen till våren/sommaren. Så just nu är väl mitt måtto att ta en dag i taget…

DSC_0654

DSC_0646

 

Ha en underbar kväll vänner så hoppas jag att vi ses snart igen!

Barn · Fotografering · Livet · Rosa · Utomhus

Min lilla tjej…

För bara några veckor sedan fotade jag Liten barfota på uppfarten i 20 graders värme. Tänk att vi fått en sån fantastisk sommar! Värme och sol i flera veckor i streck, bästa sommaren på väldigt länge. Och att sommaren fick efterföljas av en helt fantastisk höst gör ju bara att man känner sig ännu mera tacksam över det fina vädret.

Liten fick en ballong av Farmor på Liseberg och tyckte att vi skulle ha en photoshoot tillsammans med den. Att fota en busig 3 åring blir allt svårare nu när hon har en egen stark vilja, men lika kul är det för det!

3,5 år har hon hunnit bli och tiden rusar verkligen iväg, hon är liksom sådär lillgammal och kommer med små kloka funderingar mest hela tiden. Hon är fantastiskt omtänksam och hjälper till med det mesta. Hon älskar sin Lillebror och leker så otroligt fint med honom, hjälper honom och tar hand om honom. Jag är så otroligt stolt över min lilla tjej och så glad över den fina lilla personen som hon formats till…

DSC_0292

1

DSC_0266

DSC_0278

2

DSC_0384

DSC_0393 DSC_0418

DSC_0434

DSC_0462

-Nä mamma, nu tror jag att det räcker! sa Liten och promenerade iväg…

DSC_0502

Mamma älskar dig så otroligt mycket fina lilla Liten!!!

Grå · Hösten · Hemma hos oss · Inredning · Livet

Helt omöjligt…

Vaknade upp runt 01-tiden inatt och kunde nästan inte andas så ont jag hade. Glömde ta min tablett innan jag la mig vilket är katastrof, jag fungerar inte utan dom.  Låg och vred och vände på mig för att försöka somna om vilket såklart var helt omöjligt. Tog mig upp ur sängen och fick i mig en tablett och försökte sedan somna om. Efter 2 timmar insåg jag att det skulle ta alldeles för lång tid för tabletterna att hjälpa så jag gick upp och tog en snabbvärkande tablett och satte mig i soffan där jag fick lite bättre stöd för rygg och nacke.

När tabletterna slutar värka får jag någon slags abstinens och börjar frysa och svettas om vart annat vilket är skit jobbigt. Jag fryser och drar på mig täcket men behöver sparka av det igen då jag svettas, vrider och vänder på mig för att hitta rätt ställning fast jag egentligen vet att det inte finns någon rätt ställning att ligga i när jag har så ont.

6.30 kom min M ut för att åka till jobbet och mina tabletter hade precis börjat ge mig smärtlindring så jag gick in och kröp ner hos Liten som låg i vår säng och så somnade jag. De bästa knappt 2 timmarna på länge. Ja och sedan blir ju dagen lite så där pannkaka då kroppen går på någon slags sparlåga. Trots det har dagen varit rätt ok men gissa om det ska bli skönt att få sova inatt!!!

_DSC0717

En liten titt på min fina samling, blir så glad av att se mina fina växter. Under sommaren har det varit mer eller mindre kaos här hemma och eftersom de flesta dagar spenderats utomhus har det inte gjort så mycket men nu när hösten kryper inpå känns det som att vi måste komma i ordning igen. Det kliar i fingrarna att få fixa och göra om här hemma. Jag har börjat lite smått och det börjar sakta kännas riktigt bra! Tänkte ni ska få se lite bilder från sovrummen snart men så länge får ni hålla tillgodo med dessa vackra bilder, älskar dom!

_DSC0713  _DSC0707

_DSC0710

_DSC0703

Önskar er alla en fin kväll!

Barn · Hemma hos oss · Hund · Livet · Utomhus

Födelsedagsbarnet…

Idag har vi firat vår älskade Vin på hans 3 års dag! Han har fått en hel förmiddag tillsammans med familjen hemma på tomten, lapat sol på gräsmattan och strosat runt som han brukar. Eftermiddagen spenderades på Göteborgs bästa gatukök där det bjöds på korv till födelsedagsbarnet som skötte sig super trots en ganska så hårt trafikerad väg precis intill. Han har haft en härlig dag och ligger nu på favoritstället och snarkar.

Vins stora passion i livet är barn och kärlek av alla dess slag. En mer ömsint hund får man verkligen leta efter, han är så genomgod ända in i själen vår fina fina Vin ♥

DSC_0530

Det är helt otroligt att det snart gått ett år sedan den där hemska dagen då vi var så nära att mista honom. Han har kommit otroligt långt och de som träffar honom kan varken se fysiskt eller psykiskt vad han varit med om. Vi som lever med honom vet att han är lite ljudkänslig sedan olyckan men där gör han verkligen stora framsteg. Ibland är det svårt att förstå att han kan vara så cool och ha sådan livslust i allt han gör när han varit med om en så stor sak men det är väl just precis det som gjort att han kunnat gå vidare så fantastiskt bra! Är det något jag lärt mig av denna hund så är det livslust! Vin lever livet till max och hans glas är alltid halvfullt!

DSC_0540

Grattis på födelsedagen älskade killen!!! 3 år idag och nu är han helt plötsligt inte så liten längre.

Vi älskar dig otroligt mycket och är så glada över att ha dig i vårt liv!!!

Barn · Hösten · Hund · Utflykt · Utomhus

Frisk luft…

Lillebror har varit hemma från dagis denna veckan, natten till i måndags fick han feber som kommit och gått under veckan. Känner mig rätt mör i kroppen av att bära runt på Lillebror som faktiskt vägen en del, men vad gör man inte för sitt lilla hjärta. Ni vet den där reklamen om hur män blir när dom blir sjuka, precis så är det! Det stämmer så väl in på den här lilla mannen som varit helt hjälplös och inte alls kunnat gå en meter knappt. Han har suttit i famnen och pekat på vart han har velat gå. Himla praktiskt tyckte Lillebror medan mannan tyckte det var mer opraktiskt.

För att få lite ombyte och frisk luft mötte vi upp Peter & hans fina lilla Juna igår. Tog en liten promenad och stannade till för lite fika. Det var alldeles lagom varmt i luften trots att solen sken med sin frånvaro. Frisk luft, trevligt sällskap och lite gofika i magen innan vi begav oss hemåt igen. Det finns inget som är så rogivande och energifyllt som en promenad i den ljumna höstluften. Det var precis vad vi behövde!

DSC_0612

DSC_0619

DSC_0634

DSC_0642

DSC_0640

DSC_0643

DSC_0653

DSC_0662

Konsten att försöka få till en bra bild tillsammans med masken, ja den får jag nog öva ett tag till på…

DSC_0697

Tack för promenaden Peter & lilla Juna!!!

Ha en fin helg kära vänner!

Hund · Uncategorized · Utomhus

Mentalbeskrivning…

Förra helgen gjorde vi Mentalbeskrivning på Vin. Vi åkte upp till klubben tidigt för att vara med när Sabine gick med två av sina tjejer. Efter några timmars väntan var det vår tur och jag hade ännu inte bestämt mig för om jag skulle genomföra skotten eller inte. Dom skjuter ju rätt så bra från polisens skjutbana som ligger ett stenkast därifrån men det bekymrade inte Vin det minsta och trots att han suttit i en bil halva dagen med skott utanför så visade han ingen osäkerhet överhuvudtaget så tillslut beslutade jag att vi skulle genomföra dom ändå. ( för er som inte vet så har jag tvekat då han efter bilolyckan visat viss känslighet för höga plötsliga ljud )

Vin sitter redo och väntar på sin tur…

_DSC0738

Thornapple Only The Brave ”Vin” (Vinn)

_DSC0742

Lite massage innan är ju aldrig fel…

_DSC0745

På hanteringen följer han med testledaren och besvarar kontakten. Sedan vänder han om och tittar på mig och strosar glatt tillbaka till mig. Hanteringen accepterar han utan problem och precis som på utställning står han bara stilla…

_DSC0748

_DSC0750

På leken förvånade han mig stort då han faktiskt visar stort intresse och leker aktivt något jag inte trodde han skulle göra. När han kom till oss visste han inte alls vad kampa var och att kasta en pinne var helt lönlöst då han bara stod som en frågetecken så det kändes verkligen stort att vi lyckats få fram såpass stor leklust i honom…

_DSC0753 _DSC0756 _DSC0758

Själva kampandet gjorde han inte riktigt utan buffade mest på mig och leksaken…

_DSC0759

Jakten springer han iväg efter föremålet men stannar efter halva vägen. När vi går fram nosar han på trasan och går vidare. Andra gången springer han ut och avviker snabbare ut mot buskarna för att sedan inte bry sig mer om den…

_DSC0762

På Aktiviteten står han lugnt och tittar omkring sig, mot slutet luktar han lite i gräset.

_DSC0765

Avståndsleken…

_DSC0768 _DSC0769

Vin visar intresse och springer rakt mot figuranten för att hälsa och nosa på leksaken. Han försöker leka men visar inget större intresse för hennes trasa så efter en stund springer han tillbaka till oss…

_DSC0770

Vid Overallen gör han en kort undanmanöver utan att visa hotbeteenden.

_DSC0772 _DSC0775 _DSC0777

När jag närmar mig overallen följer han efter och tittar nyfiket…

_DSC0781

Han springer och kissar och springer sedan tillbaka till mig när jag satt mig ner på huk framför overallen.

_DSC0787 _DSC0789

Han luktar en snabbis på den och hoppar upp i mitt knä och pussas…

_DSC0791 _DSC0794

Han gör en liten båge på första tillbaka vägen men därefter inget kvarstående intresse…

_DSC0800

_DSC0805

När skramlet kommer gör han en liten undanmanöver bakåt stannar upp och tittar vad det var sedan följer han mig fram till skramlet och släcker törsten i vattenpölen. Vid första tillbaka vägen gör han en ytterst liten båge för att sedan inte visa något intresse vid de andra passagerna…

_DSC0807

Här förvånade han mig ganska mycket då jag trodde han skulle reagera lite starkare på ljudet. Riktigt positivt såklart!

_DSC0808

Spökena blev inte riktigt som dom borde då poliserna som sköt genom hela Mh:t bytte vapen med betydligt högre skott samtidigt som spökena gjorde entré så Vin stod vänd med ryggen mot spökena i riktning mot skotten. När han tillslut vänder blicken fram mot mig ser han spökena och går fram till mig utan att bry sig så värst om spökena. Spänner upp sig lite och iakttar dom…

_DSC0812

När jag går bort mot spöket följer han glatt med och hälsar mer än gärna på figuren…

_DSC0818

Han hoppar upp och försöker pussas…

_DSC0822

_DSC0830 _DSC0836

Under leken startar han snabbt och leker aktivt men griper lätt med framtänderna och tappar intresset för leksaken mot slutet…

_DSC0839

När skottet går av försöker jag få honom intresserad av leksaken vilket går sådär. Han stannar upp någon sekund och springer några meter bort mot skytten där han stannar och vädrar efter skytten. Jag försöker kalla tillbaka honom och han tittar mellan mig och mot skytten och står kvar tills jag går mot honom då han möter upp mig.

Testledaren valde att bryta då hon tyckte det vore orättvist mot honom. Själv tycker jag att vi kunde fortsatt då jag inte såg någon rädsla eller osäkerhet i honom. Han stod lugnt låst mot skytten och iakttog så enligt min uppfattning borde han fått en 4:a

Oavsett vad det står i pappret känns det otroligt bra då jag fått en bekräftelse på att han inte är så ljudkänslig som jag trodde. Han genomförde ett Mh med skott under hela banan och trots allt han gick igenom brydde han sig inte så värst mycket om det. Han visade sig vara mycket coolare än jag trodde och mest av allt visade han till min förtjusning en rätt stor leklust som vi absolut ska bygga vidare på!

_DSC0847

Tiden efteråt har han varit precis som vanligt och han visar inte minsta beteendeförändring vilket känns super! Det är en riktigt härlig kille vi har.

Thornapple Only The Brave har numer Känd Mental Status

Stort Tack till Sabine för sällskapet och hjälp med fotandet!!!

Livet

Jag vill slippa fightas…

 

Så gick andan ur mig, allt jag kämpat så hårt för att hålla tillbaka och allt jag kämpat så för att inte låta bryta ner mig har tillslut kommit ikapp mig. Brevet som jag så länge väntat på men ändå inte velat ha det har äntligen hittat sig hit med de tunga orden att jag är utförsäkrad att jag fått avslag finns nu svart på vitt i min hand.  Allt jag kämpat så för att mota bort har slagit tillbaka och jag kan inte längre hålla gråten och hopplösheten borta. Jag känner mig matt, svimfärdig och illamående. Börjar förstå varför matlusten knappt finns kvar och varför illamåendet inte släpper.

Det känns som att man hela tiden jobbar i motvind, allt jag vill är att gå vidare hitta ett nytt jobb som jag faktiskt klarar av som ger mig möjlighet att få en lön i tid till att räkningarna ska betalas. Ett jobb som inte ser min skada som ett hinder. Jag vill gå till jobbet och göra något jag trivs med och kunna komma hem och fortfarande ha orken att umgås med mina barn, att laga mat och att promenera mina hundar.

Jag vill slippa gå till läkaren stup i kvarten och förklara hur jag mår, förklara samma saker som jag gör varje gång, jag vill slippa fightas med myndigheter om min rätt att få ersättning för en skada som inte är självförvållad. Jag vill känna mig lika mycket värd som människan bredvid mig. Jag vill slippa höra andra prata om mina problem och begränsningar och istället höra om mina tillgångar och hur mycket jag har att tillföra.

Vem hade inte blivit knäckt av att försöka behålla sin livsglädje samtidigt som myndigheter vänder en ryggen på löpande band, talar om för en att man är för frisk för att vara sjuk men för sjuk för att vara frisk?

_DSC0256

Jag var en tjej i mina bästa år som precis blivit mamma och som levde varje dag energifylld. Jag tränade och tävlade med mina hundar, hängde på hundklubben och tog långpromenader i skogen. Jag jobbade och tjänade rätt ok med pengar. Jag inredde hemmet, fixade och målade. Lekte med min dotter och gjorde utflykter kors och tvärs.

Allt det förändrades när jag plötsligt stod först i en seriekrock. När jag tillslut förstått att jag kommer få leva med kronisk smärta. Om ni tror att det knäckte mig så har ni fel, jag beslutade mig istället för att kämpa för att inte låta någon sätta sig på mig och så fick det bli. Jag kämpade varje dag i 2 år, vissa dagar har varit tyngre en andra men jag har alltid vaknat upp till en bättre dag nästkommande morgon tills idag.

Idag gick det inte längre att hålla tillbaka allt det där…

Barn · Hund · Livet · Rosa · Sommaren · Utflykt

Som handen i handsken…

I lördags besökte vi Kulturkalaset tillsammans med lilla kusin & familj. Hela stan var full av folk och vädret var på topp. Sist jag besökte stan under dessa dagar hette det fortfarande Göteborgskalaset så det var några år sedan. Barnen åkte lite karusell och vi strosade runt och tittade på diverse olika saker. Efter ett tag hittade vi ett stort tält men lite pysselverkstad. Något som passade både mig och Liten som handen i handsken. Vi målade glas, gjorde armband och en festlig mask. Det var riktigt trevligt trots att vi bara var inne under förmiddagen men alldeles lagom när man har småbarn.

_DSC0219

I söndags gjorde Vin sitt Mh och han förvånade mig faktiskt en hel del vilket var super kul! Det visade att han har kommit långt under sina 2 år hos oss vilket glädjer mig mycket. Jag blev också förvånad över hur cool han var trots att vissa saker har varit lite jobbiga efter olyckan i November.

Tyvärr har jag själv mått riktigt dåligt i kroppen efter ansträngningen och alla spänningar. På det har jag haft läkarbesök och samtalsterapi vilket i sig är rätt utmattande. Därför har det dröjt med uppdateringen från Mh:t men jag lovar att det kommer så fort jag får orken att sitta lite längre vid datorn.

Ha en fin kväll vänner och sov så gott!!!

 

Djur · Lilla Kanin · Livet

Vår Lilla Kanin…

Lilla Kanin hittades så gott som förlamad i hela bakpartiet en eftermiddag. Vi förstod inte alls vad som hänt och han var alldeles matt. Jag ringde akuten men de hade fullt så vi fick avvakta med att ta honom till veterinären och under tiden låg han i min famn mest hela tiden. Blev matad, badad och ompysslad. Jag har aldrig någonsin träffat en kanin som honom, han påminner så otroligt mycket om en hund och han tycker om oss otroligt mycket.

När jag väl lyckades få en veterinärtid fick jag höra att det nog var bäst att låta honom somna in. Och jag som är så otroligt känslig och som tycker det är så hemsk att ta ett liv från någon som för övrigt är pigg och glad, jag grät som ett litet barn och kom in på kliniken med gråten i halsen och tårarna rinnande ner för kinderna. Fick träffa läkaren som tittade, lyfte och bände på Lilla Kanin och pratade med honom precis som vi. Eftersom att han fortfarande hade lite känsel kvar gav han oss hopp, hopp om att lite medicin skulle göra susen för vår vän. Jag torkade tårarna och viskade till Lilla Kanin att allt skulle bli bra.

Satte mig i bilen något chockad över att ha honom kvar hos mig. Åkte raka vägen till apoteket och hämtade ut medicinen. Kom hem och bäddade ner oss i soffan där han somnade som en stock…

_DSC0090 _DSC0181 _DSC0207

Nu efter lite mer än en vecka sitter han upp själv, använder bakbenen om än lite vingligt och både äter och dricker själv. Den lilla mirakel kaninen svarade fint på medicinen och börjar sakta likna sig själv igen. Han och jag kommer alltid minnas dagarna han låg svag i min famn, då han blev stilla badad i handfatet och de gånger jag fått i honom vatten som han annars inte orkat dricka.

Ni vet den där blicken av tacksamhet, den har jag sett hos honom många gånger under denna tiden och jag förundras över hur storhjärtad han är vår Lilla Kanin ♥

_DSC0261