Strax före jul kunde vi välkomna 3års-trotsen. Den som vi trott att vi varit rätt så skonade från med tanke på att hon närmar sig 4år. Helt plötsligt skulle inte Liten sova längre och kvällarna blev mer eller mindre flera timmars tjat, gnäll och tårar. Lillebror, han som för det mesta sover sig igenom alla möjliga ljud, började vakna till om kvällarna och nu när Liten sakta börjat återgå till lite mer normala kvällar är det istället den lilla mannen som inte vill sova. Eftersom att han sällan ställer till det på kvällarna händer det att han får komma upp i famnen i soffan om han inte kan sova och där är han rätt nöjd tills man kan lägga in honom igen.
Just nu vill han inget hellre än att komma upp till soffan. Vi dricker välling, läser bok och säger god natt. Stänger dörren och efter en liten stund börjar han gråta. Gråter tills jag kommer in igen och då vill han genast komma upp. Sätter mig vid sängen och sjunger och klappar om honom, han ler sitt största leende. Sen börjar han pilla med det mesta och efter ett tag är han i full gång. Ikväll höll vi på i timmar, något som aldrig hänt förut, hoppas så att det här går över fort för fy så bortskämda vi är med en lättnattad Lillebror…
♥
Det är väl bäst att krypa ner och passa på att få lite sömn när alla äntligen sover!
De där perioderna är verkligen inte kul. Skönt att treårstrotsen verkar överstormad redan iaf! Vi höll på i tre månader lite drygt… Kram
Haha, ja helt över vet det sjutton men bättre i alla fall 🙂
Lillebror däremot fortsätter med vakna kvällar ett tag till ser det ut som…