Passade på att gå ut i snön och busa lite med hundarna medan Lillebror sov i morse. Blir ju inte så mycket tid över till roliga promenader och annat nu tyvärr när Vin behöver extra vård så man får ju passa på när man får chansen. Alla våra hundar ääälskar snön och det känns riktigt tråkigt att hålla emot Vins små glädjeskutt när han kommer ut. Tjejerna däremot röjer som aldrig förr och tar verkligen till vara på den fluffiga vita härligheten…
Vin fick igår ta av bandaget och ska nu gå med det öppna såret för att det ska läka bättre. Tyvärr skar han upp två stora jack med tratten på vägen hem i bilen igår så vi fick åka in på kvällen och hämta en större tratt så får vi se om det hjälper för herregud vad han försöker komma åt det! Jag försöker att inte titta så noga på det för det är inte vackert och det är så man får ont i magen.
Fick också veta av veterinären som har en bekant som sett olyckan att hela Vin åkte in under lastbilen och verkligen blev överkörd. Fick hjärtat i halsgropen och blev alldeles illamående, egentligen ville jag nog inte veta riktigt vad som hände men nu vet jag. Har fortfarande svårt att förstå att han lever ibland, men precis som vi alltid vetat så är han en otroligt hårdhudad hund. Men på insidan är han mjuk som en bomullstuss vår lille kille…
♥
Tassar & små tår... 
Mm, jag hörde att det var så det hände. Vidrigt. Och efter att ha sett Dizzys olycka är jag väldigt tacksam för att både du och P slapp se. ❤
Kan tänka mig att det kliar och spänner massor nu när bandaget är av och det torkar.
Jag tänker mig Vin som sidentygskudde, han är mjuk som bomull och len som sidentyg. Det är helt otroligt att han överlevde, och att gå med tratt nu kommer vara värt det sen Vin. Sen när du kan busa i snön och göra snösniglar! (Snösniglar – när de ligger på sida i snön och paddlar med benen. Svansa gör sånna, och det blir ju inte direkt snöänglar…)
Ge honom en stor kram från oss!