Vecka 23…

I början av veckan gick vi in i vecka 23 jag och magen. Denna gången har jag känt mig enorm från första början, har funderat lite på varför och kanske är det för att jag inte riktigt var beredd på att bli tjock än på ett bra tag. Självklart är jag riktigt glad över den lilla kulan och jag försöker verkligen njuta av att få bära ännu ett barn. Trots det är det svårt att komma ifrån hur stor jag känner mig.

Jag blev ju rätt stor med både Liten & Lillebror, 29,5kg och 25kg så jag hade väl inte väntat mig att jag skulle strosa runt i mina vanliga kläder den här gången heller men det känns ändå lite tungt att redan ha gått upp 10kg på 23 veckor…

Sedan ändras det lite från dag till dag också. Äsch, jag gör mitt bästa och mer kan jag inte göra. Att bli av med vikten efteråt vet jag redan inte är några problem, visst tar det tid för mig att bli av med mammakilona men någon omöjlighet är det absolut inte.

Just nu är ändå den mysigaste tiden tycker jag. Man är lite go och rund men inte sådär överdrivet svullen och tung som mot slutet. Och dessutom har den lilla en massa plats där inne och snurrar, sträcker och knuffas runt. Eftersom Liten & Lillebror redan bott in sig i magen ligger den lilla väldigt långt ner, platsen är redan inboad och förberedd liksom…

Och i veckan som var kunde även Liten känna sparkarna vilket gjorde det hela lite mer verkligt. Hon pratar mycket mer om bebisen och nu känns det säkert mer verkligt även för henne. Lillebror han har inte den blekaste aning om vad som växer där inne. Han hoppar och slänger sig rakt på magen utan minsta försiktighet. Har försökt förklara lite men då kramas han bara och fortsätter sedan med sitt…