Sitter och funderar över ändringar på bloggen och har testat fram och tillbaka ett antal gånger nu, har även tittat tillbaka på hur bloggen började och ett av de mest minnesvärda inläggen var när S & A tog med oss upp i Tinaskogen för att fråga oss om vi ville ha Caddy. Kände bara för att dela med mig av ett av de lyckligaste stunderna i mitt liv…

Skrivet den  6 maj 2007

Innan vi åkte gick vi upp genom skogen med hundarna och Sandra och Andreas frågade oss en sak: Om vi ville ha Caddy!!!

Hjärtat gjorde väl en volt och på ungefär 1sekund hade vi bestämt oss.

Sandra sa att vi kan ta veckan och tänka igenom innan vi beslutar oss och givetvis går vi igenom alla praktiska saker hur vi ska göra och hur det kommer att bli men i hjärtat har vi redan bestämt oss. =)

Caddy är en fantastisk goshund och fruktansvärt kärleksfull, visst har han sina dåliga sidor oxå men allt annat väger upp det flera gånger om… Älskar verkligen denna nallebjörn till 1000!!!

Ett perfekt slut på en jätte härlig dag.

Tack Sandra och Andreas!!

Du stal mitt hjärta redan från första stund och det har varit en ära att få vara dig nära…

Orkeslösheten har varit total denna veckan som ni kanske märkt. Har jobbat sen fredag förra veckan och njuren har börjat krångla igen så igår gav jag upp och gick hem från jobbet. Idag spenderas mestadels i soffan vilket känndes mer än nödvändigt.

Här kommer några utlovade bilder på förra veckans besök. Först åkte vi ut till Maria, Rocky och lille Malte där vi tog en härlig promenad och sedan åt god mat och ännu godare kaka ;0) Det är alltid lika trevligt att spendera en dag med dom och riktigt roligt var det att få träffa lilla Malte!

Under tiden vi åt lunch fick hundarna varsit ben och när Malte kom nära Nea så morrade hon och efter det gjorde Malte precis likadant när Nea gick förbi honom *hihihi* Riktigt gulligt hur den lille lärde sig försvara sitt ben.

På torsdagen fick jag ett oväntat samtal från Tritons matte som var sugen på promenad så dom kom bort till oss och vi tog en lång tur upp mot sjön. Det går ju inte riktigt lika snabbt på promenaderna nu för tiden ;0)

Nea tyckte Triton var hel mysig och deras lek påminnde väldigt mycket om hur hon leker med favoriten Milou.

På bebis fronten händer det ganska mycket just nu, det rör sig för fullt där inne och det är riktigt mysigt att ligga och titta på magen när den rör sig som mest. Hickar gör den lille krabaten titt som tätt några gånger per dag. Och funderingarna kring att bebis faktiskt kommer snart blir bara mer och mer verkliga.

Kroppen känns mer och mer som en ballong, dock inte lika lätt som en! På jobbet går allt man gör i slow motion och många börjar fråga om det inte är dags att gå hem snart? och jo det är det. Bara 3 veckor kvar!! Nedräkningen har börjat och längtan över att inte behöva ta mig till jobbet är starkare än någonsin.

Pratade precis  med Sandra om känslan att inte kunna böja sig ner längre, ett problem vi båda märkt komma smygande på sistonde. I jobbet är det himla opraktiskt speciellt då fingrarna är svullna och jag tappar saker hela tiden.

Nog pratat för denna gången, ska försöka att inte dröja för länge till nästa…

I söndags åkte vi ut till Storasyster för att ta lite bilder på magen. Jag är mer än nöjd med resultatet och det känns jätte kul att ha bilder som förevigar tiden innan bebis är här. Här kommer ett litet smakprov…

Tack underbaraste syster för alla fina bilder!!

Igår spenderade  jag och Nea förmiddagen ute hos Maria, Rocky & Malte och blev riktigt ompysslade med mat och efterätt och i morse blev vi överraskade av ett samtal från Tritons matte som var sugen på promenad och styrde kosan hem till oss. Just nu är både jag och Nea helt slut så uppdatering med bilder på det kommer imån.

Igår kväll var vi hemma hos Anzo för att bli lite ompysslade av Eleonore som visade Mary Kay produkter. Jag tror vi alla blev positivt överraskade och både jag och Sandra föll för samma produkter. Himla trevlig fredagskväll!

Idag fick vi fint besök av Kicki, Mats & Molly och besök upp till sjön med grillning stod på agendan. Det tog sin lilla tid att komma upp pölsandes genom snön med ett stopp för att lägga varsit viltspår till tjejerna. När vi väl kommit till sjön tändes vår lilla grill och det var inte bara på hundarna det vattnades i mun på.

Godaste Hallongrottorna bakade av söta Kicki speciellt till mig…

På vägen hem hann vi precis gå våra spår innan det började skymma och dom var uppskattade av både Nea & Molly.

Vi har haft en riktigt riktigt mysig dag ute i skogen och även om kroppen är både stel och mör så var det såå värt det. Både Mattias & Nea somnade som stockar i soffan och flyttade ganska snart in i sovrummet medans jag av någon anledning blev sugen att sätta mig framför datorn. Det var länge sedan jag kände orken och idag infann den sig tydligen trots att hela kroppen skriker efter sängen…

Imorgon blir det en tripp ut till syster för lite fotografering och på väg dit stannar vi för att titta/köpa barnvagn, spännande!

Ja, då var My Dog 2010 avklarat då. 4 dagar hund med alla dessa underbara hundmänniskor man får chansen att återse. Rasmontern satte vi ihop på onsdagkväll som vanligt och det kändes riktigt mysigt att återse vår lilla hörna. Torsdag och fredag var lugna dagar med lite montersittande och shopping (snarare fönstershopping) medans lördag och söndag i stort sett spenderades runt utställningsringarna.

Tezze ställde Angelas underbara Nova som fick 1:a och skötte sig fint i ringen på sin första officiella utställning.

Triss i magar… Sandra, jag och Petra (som just nu går på övertid)

Nea har ju haft lite problem med hanteringen och speciellt när hon är skendräktig så det har vi tränat en del på och det visade sig fungera riktigt bra :0) 1:a båda dagarna men placerad efter stubbarna, inte helt oväntat. Riktigt nöjd över min lilla blå som alltid!!

Dessa dagarna efter mässan spenderas som vanligt på jobbet och kroppen är verkligen inte speciellt glad över detta…

Idag var det besök hos barnmorskan på Mvc igen och allt såg riktigt bra ut, bättre värden än sist till och med. När vi skulle lyssna på hjärtljuden ville bebis inte vara med längre utan tyckte att hon hade klämt och kännt på magen tillräckligt och gjorde så många kullebyttor och sparkar att barnmorskan skrattade gott. Men till slut fick vi höra snabba fina hjärtslag och fick till och med höra att det skulle nog kunna vara en tös… Men vem vet?? Kan ju lika gärna vara en pojk.

Några dagar jobb kvar och sen väntar en helt underbar helg med mys av olika slag.

Tack alla som har spenderat dagarna på My Dog med oss, det har varit underbart att se varenda en!!

Just nu gör jag inte så mycket mer än att jobba och när all julstress äntligen lagt sig på jobbet så börjar den j*vla rean. Trött är väl bara förnamnet på hur jag känner mig just nu. Därför tar vi en liten paus  härifrån och återkommer med nya krafter efter My Dog. 4 dagar ledigt från jobb som istället spenderas med mitt hjärta inne på Mässan, längtar!!

Hej så länge…

Julen firades hemma hos mamma i lugn och ro och det känns verkligen skönt att detta året lider mot sitt slut. Det enda som kändes tungt denna dagen var Caddys frånvaro och det trots att han alltid finns så nära. Vissa dagar är det bara mer märkbart än andra.

Vi hade varit riktigt snälla i år allihopa och tomten kom med fantastiska paket. Julmaten smakade riktigt gott och  det var med dyster min jag insåg att jag inte skulle få i mig så mycket som jag önskat. Bebis tar upp mer och mer plats i magen för var dag som går och det hela känns mer verkligt än någonsin. Bilder säger mer än ord så här kommer lite bilder från vår jul.

På annandagen åkte vi ut till Linda, Jojje & Milou för att låta hundarna få busa lite. Det finns ingen den lilla Blå älskar så mycket som sin Milou. Det hade börjat skymma så kameran hade det tufft att hänga med och det mesta som hamnade på bild var rumpor och svansar ;0)

Imorgon är det nyårsafton och som vanligt så börjar dagen på jobbet för min del. Desto trevligare blir det mot kvällen när jag blir upphämtad av Mattias, Linda & Jojje. En mysig kväll med massa god mat är precis vad vi behöver!

Nu ska jag och lilla trollet ut och hämta mer ved…

I torsdags förra veckan hämtade jag och Nea upp Svansa som skulle spendera helgen hos oss. Svansa ser verkligen upp till Nea och har följt henne överallt och Nea har njutit av hennes sällskap.

Smärta

Natten till fredag sov jag knappt en blund, jag fick en otrolig smärta i ena sidan av ryggen och på morgonkvisten ringde vi sjukvårdsupplysningen som hänvisade oss till Östra. Där konstaterade dom att det troligtvis var njuren och vi fick komma in på en gång. Efter lite prover och lång väntan gjordes ultraljud på njurarna och de visade sig att jag har förhöjt lufttryck i ena njuren. Gör ont som skam men kan lindras med alvedon och förutom att vänta ut det kan man inte göra så mycket mer.

Helgen bjöd på så mycket roligt att jag troligtvis haft lättare att bortse från smärtan. Mamma fyllde 50 år i lördags så kvällen spenderades med henne och många andra på Le Village. Svansen har under helgen fyllt ett tomrum som blivit tydligare igen, inte bara för oss utan även för vår älskade Blå! Söndagen klämde vi in lite hundträning på Hundhjärtat och för vår del (min & Neas) blev det utställnings träning och några enkla moment i lydnaden.

Busat har det gjorts på varenda promenad denna helgen och ingen var tröttare än Nea på söndagkväll när Svansa blivit hämtad…

Förra veckan var det äntligen dags för det stora Ultraljudet på Östra! När vi väl hade hittat rätt ingång (det finns faktiskt förvirrande många ingångar) så hann vi knappt sätta oss ner innan vi blev uppropade. Barnmorskan gick noga igenom och förklarade vad vi såg och när hon var klar tog en hjärtspecialist (antagligen samma som S & A fick) över och gick noga igenom alla delar av hjärtat. Det mest fantastiska för min del var att känna alla rörelser samtidigt som jag såg hur bebisen vred och vände på sig. Magiskt räcker nog inte ens till att beskriva känslan… Tänk att det lilla livet växer och frodas och har det hur bra som helst där inne.

Bebis fångad i en loop…

Helgen har varit fylld av bowling, personalfest och spa. Helgens stora höjdpunkt var ju absolut vår spa-dag. Jag, syster och mamma samlades i söndags på Hagabadet för varsin behandling. Jag fick prova på gravidmassage som kändes ganska passande ;0) Helt underbart slö kände man sig efteråt och vad passade inte bättre än att bada i deras varma källa. Som avslutning på dagen hade vi bokat brunch som vi njöt utav innan hemgång.

Lite bilder från dagen…

Idag jobbar jag kväll och den enda fördelen med det är att jag får en lång morgon med Nea och dagar som denna vill man ju inte missa! Om några timmar åker vi till Östra för att titta till den lilla, det ska bli jätte skönt och se så allt står rätt till där inne.

Lite bilder från morgonrundan…

Hittade en bild på älskade Caddy i bloggen för ca 1 år sedan. Vi hade precis varit ute och spårat med Linda & Milou och vi alla var jätte nöjda med spåren. Vissa dagar är det mer verkligt än andra att han är borta och det finns inget jag kan göra för att få tillbaka honom…

Den finaste Ängeln av dom alla!

Ännu en helg som bara seglat förbi… Igår var jag och Mattias på Bio och såg 2012, absolut sevärd film får jag säga. En annan som tyckte till inne på biografen var lilla Bebis som riktigt spjänade emot när basen var som värst, jag kände verkligen hur h*n tryckte med all kraft mot magen. Riktigt häftig känsla!! Förutom en full blåsa var det riktigt mysigt med bio.

Idag åkte jag och Nea ut till Hedared för att hälsa på Kicki, Mats & Molly. Vägen dit var verkligen intressant. Gps:en valde en genväg som visade sig vara en riktig senväg, liten krokig grusväg upp över ett berg med stup på sidan och inge rum för möte över huvud taget! Men fram kom vi till slut och Nea fick äntligen springa lös och mysa med Molly. Denna gången gick ännu bättre än förra och Molly var ängelen själv!! De två blå busade bäst dom kunde och väl hemma delade de även på märgben som Nea delat mitt itu. Nea har ju en förkärlek att ligga nära och tugga och Molly fann sig i det utan större problem :0) Ett riktigt trevligt besök!!

Här kommer ett litet självporträtt ur min synvinkel…

Väl hemma hade husse plockat in 6 kubik ved i vedboden och var lika trött som oss tjejer. Lite adventsmys hann vi med så nu är det bara att börja ta in allt vad julen innebär.

En riktigt mysig 1:a advent önskar vi er alla…

Förra veckan åkte jag och Nea upp till Pernilla och alla hennes pojkar. Det bjöds på både god lunch och lika gott fika med tillhörande hundprat. Till pojkarnas stora förtret hade Nea precis börjat löpa så fröken blå visade klart och tydligt att det inte var någon idé att komma nära. Men det fixade de galant och städa efter henne gjorde de oxå.

Finns det något finare än syskonkärlek??

Den senaste veckan har jag mått lite si så där, kännt mig svimmfärdig och väldigt orkeslös. Aptiten har inte heller varit den bästa och jag har mer ätit för att jag måste och inte för att jag är hungrig eller sugen.

Igår gick jag hem från jobbet för att vila upp mig som barnmorskan tyckte och idag är det lugna puckar med mängder av frukt och bär. Jag hoppas på att min vitaminbomb ska göra susen så jag snart är på benen igen. Nu har jag gått halvvägs och nästa vecka väntar det stora Ultraljudet!! Gisses vad spännande!!

En annan rolig sak hände igår. Bebis sparkar nu för fullt där inne och igår kände Mattias den första sparken genom magen :0) Finns inget mysigare än när den lilla spratlar där inne…

På Nea fronten ser det bra ut. Såret läker sakta men säkert och det stora bandaget är nu bytt mot en liten strumpa. Halta har hon inte gjort de senaste dagarna så nu dröjer det nog inte länge innan det är full fart på henne igen!

Igår när jag kom hem från jobbet hade Nea och husse varit ute på promenad och någon stans på vägen hade Nea skurit sig i tassen. Husse hade lagt på sårsalva och bandage som jag tog av för att titta. Det blödde fortfarande så jag torkade rent och kollade hur djupt det var. Eftersom att såret gick ner över trampdynan och vidare mellan tårna ringde jag till Västra och bokade en tid. Så idag har vi varit där och rakat rent, lagt på salva och paketerat in tassen ordentligt. Vi hade gjort ett bra jobb med att hålla det rent så det såg riktigt bra ut trots att det var lite djupt, så vi slapp sy!

Efteråt stannade vi hos Sandra och tjejerna där vi blev bjudna på frukost och bebisprat… Det är riktigt mysigt att vara så tätt inpå så man kan jämföra med varandra.

Till sist bjuder jag på några bilder på systrarna Blå som härjade vilt tillsammans i Gunnebos skogar i helgen. Många fler myspromenader ser vi fram emot Tezze!!

Vem e vem???

Det händer inte så mycket just nu. Hela november är en rätt lugn och härlig månad för oss. Inga krav och inga måsten alls utan bara en massa tid för oss själva. Hundträning blir det 1-2 ggr i veckan men inte mer. Mest för att Nea ska få sin aktivering och få komma ut och träffa alla på klubben.

Sen Caddy lämnade oss har Nea ändrat beteende vad det gäller vaktande, vilket inte är så konstigt när hon helt plötsligt måste ta på sig det som Caddy alltid gjort åt henne. Under sommaren har vi sett hur hon skrämmer bort Rådjur och andra ovälkommna djur runt tomten men det intressanta är att efter Mh:t har hon annamat samma beteende mot främlingar. Vilket inte alltid känns så kul. Men jag är helt övertygad om att det kommer att släppa och att vi får lägga en hel del energi på att hjälpa henne ur det här. Att hon aldrig kommer vara älskare av främlingar gör mig absolut inget men att hon ska behöva känna sig osäker bland dom är inget jag vill. Så det är väl där vår fokus ligger ett tag framöver. 

Idag  jobbar jag kväll och jag känner mer och mer hur tröttheten smyger sig på, jag orkar inte alls lika mycket och håller sällan samma tempo som annars. Som tur är så förstår ju arbetskollegor att jag behöver mer pauser och att det går lite långsammare. Annars mår jag riktigt bra just nu, illamåendet är så gott som bortblåst och inget jag saknar.

Något riktigt mysigt hände här om dan, vi stod och lagade mat när bebis där inne sparkade ordentligt för första gången! 3-4 sparkar med kraft som nästan gjorde lite ont, mysigt…

Igår bjöd vi på Halloweenmys med god mat i vänners goda lag här hemma i Härryda. Nea var givetvis med och pyntade och på kuppen fick hon fightas med en och en annan spindel…

Husse stod för dekoreringen utomhus och skrämmde nog iväg en och en anna buse

Tezze och storasyster kom lite tidigare och hjälpte till med både spindlar och mat

Kära storasyster med håret fullt av flugor

De blivande mödrarna med magarna i vädret. Sandra V. 20 och jag V.17

Tro inte att vi hade glömt av efterrätten!!!

En låång och trevlig kväll var det och jag tackar alla som kom och delade den med oss. Det var inte bara vi som var trötta mot slutet ;0)

Sist men absolut inte minst vill jag avsluta med före och efter bilder på sötaste Nova som fick sin livs första ordentliga trimmning.

Sorry Daniel men det behövdes ;0)

Eftersom att det sa ”poff” över magen för nån veckan sen tyckte jag att det var dags för en magbild. Så här kommer bild på den lilla bubblan :0)

Magen i vecka 16

Imorse åkte jag och älskade lilla Blå ut till Bollebyggd för att göra vår debut i appellen. Att vi knappt tränat på de nya momenten eller knappt tränat alls var jag inte speciellt bekymrad över då vi inte hade siktet inställt på några vidare poäng utan på att ha kul och lära oss hur appellen går till. Dagens väder var väl inte riktigt önskvärt då det regnat och varit rått hela tiden.

 Det enda säkra kortet igentligen var ju spåret, där vet jag att jag har en otroligt duktig hund med en nos av guld. Resultatet blev 9 och 9,5 då jag glömde ta ut linan helt innan jag började gå efter henne. Lovord i massor av domarna fick jag som tyckte det var jätte roligt att få se en så duktig hund. När man lyckas imponera på domarna blir man ju lite lätt tårögd över sin ögonsten!

Det bästa av allt är ju att vi klarade det och Nea blev uppflyttad till Lägre på första försöket endast 22 månader gammal!! Behöver jag säga att jag är stolt över lilla fröken Blå??

I Lördags fick vi fint besök av Kicki och Molly och vi begav oss upp till sjön. På väg upp till sjön kände töserna av varandra lite och sen var det bara att tuta och köra i vattnet.

Molly tyckte det var jobbigt när Nea ville ta närkamper och sa ifrån några gånger men Nea lärde sig det snabbt och roligt det hade dom.

Enligt Nea kan man inte gå i skogen utan att komma tillbaka som en skitgris!!

När vi kom hem hade Mattias handlat lite färskt bröd och pålägg så vi tog oss en välbehövlig fika som avslutades med Kickis goda bakverk *mumma* Det var verkligen jätte kul att få lära känna både Kicki och Molly i verkligheten och fler möten blir det absolut! Tack för en härlig promenad tjejer!

Ja, i söndags åkte vi upp till Götene för att äntligen få göra Neas Mh!! Strax efter vi anlänt kom Linda & Jojje (och Milou givetvis) som skulle göra oss sällskap under dagen. Någon timme efter kom Lena & Lizlott körandes i 200 knyck (lite sena). Men det hela var försenat och alla kunde slappna av.

Först ut var Nea och här kollar vi tänder och känner igenom. Den här delen gick precis som jag trott, hon följer med utan problem men föredrar att vara hos matte.

Leken den var rolig men när trasan hamnar på marken luktar hon av den och konstaterar att den var ju inte hennes.

På jakten springer hon fram och stannar några meter framför för att skälla ut den, många gånger!

Lika så här, hon springer fram och stannar några meter ifrån ”figgen” för att skälla ut honom ordentligt.

Aktiviteten fick vi tyvärr ingen bild på men hon la sig ner ganska snabbt tuggade lite på en pinne och pep några gånger sen låg hon och tittade på publiken.

Overallen där såg jag själv inte så mycket utan hörde bara hur hon skällde, men den var absolut läskig!

Skrammlet var inte så farligt, hon ryckte till och gick fram och kollade utan min hjälp sen var det glömt.

Spökerna, ja även här skällde hon ut dom rejält, hon låste sig mest på det ena spöket och hade inte riktigt  tid med dom båda två.

När vi kom fram blev reaktionen ungefär, jaha var det bara en människa?

På skotten kampade vi och när det första gick av släppte hon trasan och kollade men fortsatte direkt att kampa efteråt och nästa skott brydde hon sig mindre om.

Skott i passivitet gick också jätte bra, hon stog still och kollade lite, ingen större reaktion. Det var riktigt höga skott dom hade och mitt öra susade ett tag efter kan jag lova.  

Efteråt gick beskrivaren igenom hur han hade satt sina kryss och det var några saker jag inte riktigt höll med om som en 3:a på aktiviteten, där tyckte jag att hon borde fått en 2:a och på skotten fick hon en 2:a medans jag tyckte hon skulle fått en 1:a. Men hursom är jag jätte nöjd över lilla Blå och blev nästan lite förvånad över hur bra jag känner min lilla!

Det var otroligt kul att få göra Mh:t och ännu roligare att vi fick dela det med en av systrarna och självklart med våran hejaklack!!!

Sedan var det Mejas tur men det hinner jag inte lägga in nu så det kommer nog imån…

Fortsättning följer…