I torsdags efter jobbet hade jag en hel lista över saker jag ville få gjort! Givetvis blev det inte alls som jag hade tänkt men tårtan jag bakade till jobbet bara skulle bli klar för alla på jobbet såg fram emot den. Frostningen till tårtan blev inte alls som den skulle, fin och fluffig, utan tunn och rinnande!! Jag höll på att få ett frispel mest för att jag ville göra den perfekt på min sista dag! Jag tog en pause och gick upp till planen för att köra igenom momenten inför apellen med Caddy men märkte även där ganska snabbt att det inte gick som jag ville pga min sinnesstämmning så jag la ner och gick hem. Detta resulterade att det kanppt blev någon genomgång av de nya eller de gamla momenten!
Igår var min sista dag på jobbet och det var med blandade känslor som jag avslutade min tid på Biltema. En stor lättnad självklart men samtidigt lite vemod inför att lämna goa kamrater efter sig…. Tårtan blev en hit trots mitt missnöje med presentationen och jag fick en fin blommbukett och ett jätte fint halsband i märket Snö. Tusen Tack alla!!
Idag var det då dags för min första Apelltävling med Spår. Redan från början känndes det tungt och jag hade lite ångest för att jag var så fruktansvärt oförberedd men jag ville ändå känna på hur det skulle gå. Spåret började jätte fint!! Han var taggad som tusan och hade nosen nertryckt i backen. När vi precis hade passerat vinkeln började han flacka lite och jag pratde lite med honom (kommer inte ihåg alls vad jag sa) antagligen av ren nervositet. När han väl hittade tillbaka till spåret hade vi precis missat andra apporten och han fortsatte framåt till kanten av ängen och med en ganska hård sidovind tyckte Caddy att spåret låg uppe vid buskaget och letade intensivt efter rätt håll. Efter en liten stund hittade han tillbaka och han tog sista apporten jätte fint och avslutet såg super ut!! Jag pratade lite med domarna efteråt och fick lite feedback till nästa tävling.
När vi sedan efter lååång väntan befann oss uppe på klubben och skulle köra den andra delen var jag så fruktansvärt nervös och hade en jätte klump i magen för att mitt inre sa att jag inte var tillräckligt förberedd men vi gjorde så gott vi kunde. På platsliggningen hörde jag inte riktigt att vi skulle lägga hundarna så det blev ett jätte fumlande från min del och jag lämnade Caddy oförstående om vad han igentligen skulle göra. Han satte sig ner och efter mycket om och men la han sig ner när han kom på vad det var vi gjorde. Budföringen hade vi knappt övat på alls så jag fick använda några dk innan han fattade vad han skulle göra men han avslutade det momentet fint. Framförgåendet hade vi heller inte riktigt övat på och där började han rätt ok men valde att sätta sig ner när vi stannade och ändrade sedan riktning på slutet ut från planen och jag gjorde något dåligt försök att få tillbaka honom och göra en helt om halt som snarare blev lite fram och tillbaka så där blev vi nollade. På platsläggningen tvekade han och ställde sig innan han la sig ner så även där blev vi nollade. Hoppet satte jag honom för långt bak så han inte alls uppfattade det och tog några steg fram för att vända sig om och titta frågande vad jag ville att han skulle göra. Ett till dk och han hoppade men hamnade snett och sprang på sidan tillbaka till mig så även där fick vi en nolla 😦
När vi kom av plan kändes det som att jag skulle svimma av besvikelse och tårarna bara sprutade!!! Jag hade så otroligt höga krav på att vi skulle klara alla moment och kunde inte alls ta till mig att det gick bra med våra förutsättningar. Vi satte oss i bilden och all spänning släppte och ännu mera tårar forsade ner för mina kinder. Snälla, söta Sandra satt brevid mig och försökte få mig att förstå att det gick bra ändå och hon var inte långt ifrån att ge mig en snyting… Vi slutade på en summa av 142,25 poäng och kommer att komma tillbaka inom kort för en revans med inga nollor och ett godkänt som mål!!
Du är grym tjejen!!!!!! Bara så du vet!!!!!!!!!
Det är inte alla som vågar ge sig ut och tävla när de
bara har tränat så lite som du och Caddy har gjort!!!
Jag talar om inte annat av egen erfarenhet, folk
kommer att få TJATA igång mig sen när det är dax
för mig och Milou att köra våra tävlingar.
Jag är JÄTTESTOLT över dig!!!!!!!!!! Du är bäst!!
Jag säger det samma, vad skulle vi göra utan våran
underbara Sandra????? Hon är verkligen bäst på
att trösta på helt rätt ställe!!! Helt enkelt när man
som mest behöver det!!!!
Du den där tårtan ser väldigt god ut, tror du att
man skulle kunna få receptet på den???? Det ser
ut att vara choklad i den, jag är helt galen i
choklad, särskillt nu när jag räknar points!!!
Lycka till med nästa tävling!!!!
Hoppas att vi snart får se lite kort på lilla söta Nea
med storebror Caddy!!!
Ha det BÄST!!!
Kramisar från Linda.
Jag tycker att du är otroligt modig som är ute o tävlar. Det kommer att komma fler tävlingar som känns så där och det kommer att komma desto fler tävlingar som kommer att gå kanon.
Du är skitduktig tycker jag! Och kommer att gå långt med dina hundar… tävlingsvana är nåt vi alla måste ha och det får man bara av att tävla!
Kram //Tytti och Tarrak
Jag har sagt det massor av gånger nu, men kan säga det igen. Du ÄR duktig! Caddy ÄR duktig och ni är SUPERDUKTIGA ihop!!!!
Jag vet ingen som varit hundägare i ynka 11 månader och tränat seriöst i knappa 3 månader som är ute och tävlar och som dessutom gör det med ett förstapris på lydnadstävling och en absolut godkänd debut på första brukstävlingen!!! Och även om det var några nollor igår så gjorde han allt du bad om. Inte helt snyggt eller snabbt hela tiden, men han försökte ändå. Och du FÖRSÖKTE!!! Herregud det är ju mer än de flesta!!!
Jag är sååå stolt över er båda!!!
Massa kramar!!!
Gumman, för höga förväntningar är vi tyvärr många som sätter på oss själva… =)
Jag håller med alla ovanstående att det är både modigt och beundransvärt av dig att redan vara ute på tävlingsbanorna med Caddy! Och ni är ju jätteduktiga!!! Och det är väl det som just tävlingserfarenhet ger – att man kan känna sig nöjd fast man kanske får x antal nollor…
Jättefin tårta förresten, den ser fruktansvärt god ut!
Stor kram från oss!
Äh, det där var väl inget. Ska jag skicka en kopia på protokollet från Carreys och min lydnadstävling, så kan vi jämföra antal nollor? Jag vinner, haha.
Du är duktig, sådeså. Bara att ge sig på att försöka efter så kort tid är superduktigt! Och ALLA misslyckas katastrofalt emellanåt, även de som annars tillhör elitskiktet.
Du är DUKTIG!! Jag vet hur det känns att misslyckas totalt på tävling, jag gick nästan bakåtlutad och lätt illamående på min första tävling! Har också varit med om att man ”tappar” hunden på väg ner när det är ens egen tur! Det blir bättre med tiden,försök se det som en kul grej bara! Nu ska jag kanske inte ta i, det blir ju min tur med Norton en gång….
Vad duktig du är Nadja som vågar dej ut och tävla så fort. Man måste våga för att vinna!! Det största steget är gjort och nu vet du ju hur det går till!!
// Kram Tina
Hej igen!!
Tack för inlägget på vår blogg!!!!!!!!!!
Ska ni åka med till Smålandsstenar??????
Åh va kul!!!! Åh tårta då hade ju inte varit helt
fel… ;o)
Jo, GRATTIS på namnsdagen idag!!!!!!!!
Massa kramisar från Linda, Jojje och Milou.
Du är supermodig! Håller med Tytti att man får känna på att det går både lite upp och ner när man tävlar, precis som det gör med träningen! Man måste våga för att kunna vinna sina egna mål. Och du har VÅGAT!!! Mycket strongt gjort! Nästa gång vinner du 🙂
/Kramis
jag vill också ha tårta….