I morse hände det som inte får hända! Jag vaknade av att Tindra låg och pratade så jag gick upp och bytte blöja på henne och sedan la vi oss i sängen igen eftersom jag var jätte trött. Vi låg och myste lite och Tindra pillade på sin sjöhäst och sedan vaknade jag av en smäll och en gallskrikande Tindra! Jag hade somnat och Tindra hade kravlat sig fram till kanten och tippat över. För er som inte vet så har vi en jätte hög säng på 80-90cm. Av ren reflex drog jag upp henne från golvet och schyssade henne lugn för att sedan få tag i telefonen och ringa 1177, hon tyckte det var bäst att åka in till Barnakuten på Östra för att vara på den säkra sidan så jag slängde ut oss i bilen på en gång.
Vi fick göra lite tester och kollade om hon fick behålla de hon åt. Allt såg jätte bra ut och vi hade tur!! Det gjorde så fruktansvärt ont i mig att veta att jag somnade om och släppte fokusen från henne, att jag lät det hända. Jag har nog aldrig varit så rädd i hela mitt liv!
Nu ligger hon här på golvet och tränar på sin krypteknink och pratar med sina leksaker precis som vanligt.
Den värsta rodnaden har lagt sig och nu börjar det bli lite lila så det blir nog en riktig bula hon får. Jag kan lova att vi sover på golvet inatt!!
Fy, jag är fortfarande helt skakis….
Tassar & små tår... 
Oh, jag får ont i magen och hjärtklappning!!! Sam ramlade ur sängen igår, men vår madrass står fortfarande på golvet så fallet var bara två decimeter men hjärtat gjorde ont iaf…
Vilken otrolig tur att det gick bra! Ha inte alltför dåligt samvete bara, du är långt ifrån ensam om att ha tappat fokus ett ögonblick o nåt händer! Och tyvärr lär det hända oss båda många gånger till…
Massa kramar på er båda!!!
Usch vad otäckt! Som Sandra skrev är det ngt som händer alla. Nu fick jag mig en tankeställare eftersom vi myser i sängen på morgonen och jag ibland somnar till. Krama sötnosen från oss. Kram
Vilken tur att det gick bra!!
Men fy!! Jag förstår att du fick dåligt samvete, men som sagt – har man barn kommer det både förr och senare ske olyckor som beror på att man varit ouppmärksam, så är det ju bara… Men det känns såklart inte lättare för det. =/ Tur att allt gick bra med lillan, krama henne från oss!
Vet att det inte är till någon tröst…men man kan inte förutspå varje sekund i barnens liv. Det gör ondare än en kniv i hjärtat!
Kram och God jul till er alla!
Vilken tur ni ändå hade. Tur i oturen skulle man väl kunna säga.
Vi saknar er med och tack för de fina orden i bloggen!
Ha nu en god jul och jag håller tummarna att lilla Tindra inte får något mer än en charmig liten bula i pannan.
Usch det händer så jäkla fort det där, något liknande har hänt här hemma.. vi var dock vakan båda två, men Ellen stod upp i sängen och tappade balansen..
tur att allt gick bra!! kram på dig