I slutet av förra veckan vågade jag mig ut på den första promenaden sen Lillasyster kom. Vädret var alldeles för vackert för att kunna motstå så jag tog med tjejerna runt kyrkan. Vin är fortfarande hos mormor och blir ompysslad medan tjejerna löper vilket är så otroligt skönt att slippa tänka på just nu även om vi saknar honom…
Det går inte riktigt att beskriva känslan av att kunna promenera igen, även om kroppen inte alls är lika förtjust i det som jag är så är det värt det alla gånger och att få se tjejerna hoppa jämfota på väg ut värmer i själen…
Om man nu tvunget måste rulla sig i hästskit ja då får man stå ut med en kall dusch när man kommer hem…
Och Lillasyster hon sov hela promenaden och låg ute och sov 2 timmar efteråt så lite frisk luft och sol uppskattades även av henne…
Fler sådana promenader blir det och jag längtar efter att få gå långa skogspromenader igen och just nu känns det inte alls så långt ifrån…
♥
Ha en fin dag vänner!!!
Tassar & små tår... 