Mer död än levande…

I lördags åkte jag och Nea till Mölndals BK för att träna med Therese & Makea. Det gick jätte bra trots den isande kylan och det stenhårda gruset. Det är alltid lika kul att se detta ekipaget träna!! Under dagen fick Therese oss att pröva ett nytt komando som vi nu har bytt ut och som funkar mycket bättre… Tackar för detta!!

Nea passar väskan samtidigt som hon lär sig 2ans moment av Makea ;0)

Kontakt är viktigt!!

Lite korv är ju aldrig fel!!!!!

Nea passar på att njuta av utsikten….

När jag sedan kom hem var det lite skymmning och jag var taggad efter träningen och tyckte Caddy borde få lite gjort han oxå så han fick följa med mig på en springtur. Med all den energin jag hade bestämde jag mig för att springa lite längre än jag gjort på länge och vi var väl hemma efter en 40min. En härligt uppfriskande tur i -2 grader.

Lördag började jag känna av lite halsont men tyckte inte det var något konstigt eftersom jag sprang i kylan. E & J kom till oss runt tre tiden med sötaste V och lille nytillskottet J. Vi lagade god mat och åt och drack hela kvällen.

Fröken V och jag fixar efterrätt och självklart måste hundarna få smaka!!

Det är underbart mysigt med små bebisar och det tyckte även Nea. Båda hundarna var där och nosade men Nea visade helt klart större intresse än Caddy och så ännumera när det kom ljud ur den lille saken… Sötnos!

Under kvällen fick jag mer och mer ont i huvudet och någon timme efter att de åkt hem låg jag på soffan med spränghuvudvärk!!! När jag vaknade i måndags var det ännu värre och det dröjde inte länge innan febern kom. I tisdags fick jag tid på vårdcentralen och fick med mig hostmedicin hem som jag längtat efter…. På onsdag morgon vaknade jag alldeles kallsvettig av alvedon och medicin och höll på att tuppa av så jag fick lägga mig ner på golvet och vänta ut det värsta och gulliga Caddy la sig snabbt ner vid min sida utan att släppa mig med blicken medans Nea nästan la sig på mig och gjorde allt hon kunde med pussar. När jag väl kunde stå på benen igen var det bara att springa till toan och tömma det lilla som låg i magen. Inte trevligt alls och den dagen kände jag mig mer död än levande!!

Men, det var oxå där det vände för efter det så har febern avtagit och jag har sakta men säkert börja återhämta mig. Istället kom Mattias hem från jobbet igår och hade feber (Ni vet ju hur män är när de är sjuka!!)

Så här har det verkligen inte hänt mycket under veckan!! Hundarna har varit toppen och spenderat mestadels av dygnet med mig i soffan. Imorgon tar vi nya krafter och ska se till att hitta på något riktigt kul ;0)

Lite snuviga och hostiga kramar till er alla där ute!!!