I lördags åkte jag och hundarna ut till Tuve för att träna lite lydnad med Therese & Makea och hennes kompis. Vi skulle varit lite fler men sjukdom satte stopp för det. Hur som hälst var det himla trevligt och Nea har verkligen börjat komma tillbaka i träningen igen, vilket är underbart att se!! Jag har oroat mig lite över platsen där hon har rest sig några gånger men vi gjorde en med henne och Makea och sötnosen låg stadigt hela tiden… Jag är överlycklig över att ha fått henne tillbaka!!
Även Caddy fick en liten genomgång men han var för taggad då vi inte tränat på länge så det blev en kortis. Jag och Therese fastnade i en massa hundprat och helt plötsligt hade timmarna rusat iväg och det var dags att åka hem och göra mat. Med mig hem fick jag varsin pepparkaka som föreställer en Aussie med Nea & Caddys initsial… Gulliga Therese som har stått och gjort dessa till alla som skulle vara med :0) Jätte fina!!

Igår skulle vi samlas ett gäng här för att spåra men flera föll bort pga sjukdom och några pga annat så jag brydde mig inte om att ställa klockan utan tog sovmorgon. Mattias väckte mig vid 9 och sa att jag fått sms, lite halvt sovandes läste jag. Linda & Jojje var påväg hit för att spåra!! Jaha, det var bara att flyga upp ur sängen och plocka fram alla saker som vi köpt för att göra en julgrupp till L & J som tack för piffningskursen. Jag hann även trycka i mig en macka innan det knackade på dörren.
Efter en himla massa tjöööt!!! EN HIMLA MASSA TJÖT!! så la vi varsit skogsspår till Milou och Nea och ett ängspår till Caddy. Spåren låg från 1.10 till 2 tim. Caddy var först ut med sitt spår som låg som ett Z med en apport i mitten och ett slut plus en leksak i slutet. Han spårade så fint så… mycket tryck i spåret och endast ett tapp där han velade med hittade tillbaka med lite hjälp. Älskar verkligen att spåra med honom för det är så mycket glöd i honom!!



Nea och Milou gick sina spår samtidigt och Nea fick ett väldigt svårt spår med flera vinklar och blandad skogsterräng. Ställen där jag inte trodde hon skulle ta vinklarna gjorde hon det klockrent. För Nea är själva spåret hennes belöning, hon älskar att jobba och verkligen suger sig fram medans Caddys sanna glädje är lyckan av att ta sig till slutet där han fritt får springa länge länge med sin boll… Helt fantastiska spår blev det i den kalla solen. Milou hade oxå fått ett svårt spår som han klarade fin fint så även L var hjärtligt glad.



Dagen avrundades med potatisgratäng och fläskfilé och chokladpudding som efterrätt. Somnade gott i soffan gjorde jag inte långt efter att de hade åkt hem. En underbart givande helg blev det… Tack för igår L & J!!
