I torsdags efter jobbet hade jag en hel lista över saker jag ville få gjort! Givetvis blev det inte alls som jag hade tänkt men tårtan jag bakade till jobbet bara skulle bli klar för alla på jobbet såg fram emot den. Frostningen till tårtan blev inte alls som den skulle, fin och fluffig, utan tunn och rinnande!! Jag höll på att få ett frispel mest för att jag ville göra den perfekt på min sista dag! Jag tog en pause och gick upp till planen för att köra igenom momenten inför apellen med Caddy men märkte även där ganska snabbt att det inte gick som jag ville pga min sinnesstämmning så jag la ner och gick hem. Detta resulterade att det kanppt blev någon genomgång av de nya eller de gamla momenten!

Igår var min sista dag på jobbet och det var med blandade känslor som jag avslutade min tid på Biltema. En stor lättnad självklart men samtidigt lite vemod inför att lämna goa kamrater efter sig…. Tårtan blev en hit trots mitt missnöje med presentationen och jag fick en fin blommbukett och ett jätte fint halsband i märket Snö. Tusen Tack alla!!

Idag var det då dags för min första Apelltävling med Spår. Redan från början känndes det tungt och jag hade lite ångest för att jag var så fruktansvärt oförberedd men jag ville ändå känna på hur det skulle gå. Spåret började jätte fint!! Han var taggad som tusan och hade nosen nertryckt i backen. När vi precis hade passerat vinkeln började han flacka lite och jag pratde lite med honom (kommer inte ihåg alls vad jag sa) antagligen av ren nervositet. När han väl hittade tillbaka till spåret hade vi precis missat andra apporten och han fortsatte framåt till kanten av ängen och med en ganska hård sidovind tyckte Caddy att spåret låg uppe vid buskaget och letade intensivt efter rätt håll. Efter en liten stund hittade han tillbaka och han tog sista apporten jätte fint och avslutet såg super ut!! Jag pratade lite med domarna efteråt och fick lite feedback till nästa tävling.

När vi sedan efter lååång väntan befann oss uppe på klubben och skulle köra den andra delen var jag så fruktansvärt nervös och hade en jätte klump i magen för att mitt inre sa att jag inte var tillräckligt förberedd men vi gjorde så gott vi kunde. På platsliggningen hörde jag inte riktigt att vi skulle lägga hundarna så det blev ett jätte fumlande från min del och jag lämnade Caddy oförstående om vad han igentligen skulle göra. Han satte sig ner och efter mycket om och men la han sig ner när han kom på vad det var vi gjorde. Budföringen hade vi knappt övat på alls så jag fick använda några dk innan han fattade vad han skulle göra men han avslutade det momentet fint. Framförgåendet hade vi heller inte riktigt övat på och där började han rätt ok men valde att sätta sig ner när vi stannade och ändrade sedan riktning på slutet ut från planen och jag gjorde något dåligt försök att få tillbaka honom och göra en helt om halt som snarare blev lite fram och tillbaka så där blev vi nollade. På platsläggningen tvekade han och ställde sig innan han la sig ner så även där blev vi nollade. Hoppet satte jag honom för långt bak så han inte alls uppfattade det och tog några steg fram för att vända sig om och titta frågande vad jag ville att han skulle göra. Ett till dk och han hoppade men hamnade snett och sprang på sidan tillbaka till mig så även där fick vi en nolla 😦

När vi kom av plan kändes det som att jag skulle svimma av besvikelse och tårarna bara sprutade!!! Jag hade så otroligt höga krav på att vi skulle klara alla moment och kunde inte alls ta till mig att det gick bra med våra förutsättningar. Vi satte oss i bilden och all spänning släppte och ännu mera tårar forsade ner för mina kinder. Snälla, söta Sandra satt brevid mig och försökte få mig att förstå att det gick bra ändå och hon var inte långt ifrån att ge mig en snyting… Vi slutade på en summa av 142,25 poäng och kommer att komma tillbaka inom kort för en revans med inga nollor och ett godkänt som mål!!