Jag vet inte om det är nattens hemska natt som fått mig ledsen?? Tindra har gråtit som hon aldrig gjort förr och hade jag kunnat lämna bort henne hade jag nog funderat på det i natt. Tack gode gud för att man är två!!

Efter lördagens långpromenad är Nea halt igen :0( Det känns fruktansvärt jobbigt och svårt att vara positiv när man helt plötsligt måste börja om igen. Jag vet ju att det med största sannolikhet kommer att vara så här i hela hennes liv men det smärtar att se någon man älskar ha ont och att en långpromenad kan ställa till det så?? Har funderat om något annat kan ha bidragit och kom på att vi körde lite kryp på träningen… Får ännu mera dåligt samvete när jag tänker på det. Det enda som får mig att må bättre är att hon hade skit kul!! Hon gjorde sitt bästa kryp någonsin och då har vi ganska nyss börjat träna in det.

Ledsen över min trasiga hund idag…