Ikväll tog jag med mig Nea upp till grusplan för att köra en liten genomgång av läggande och ställande och på väg upp skuttar ett rådjur förbi i det höga gräset och Nea hoppar efter med skutt jag aldrig sett maken till!! Hon flög rakt upp och ner och hon var lätt över 2 meter över marken hoppandes som en kängru. Efter 3 långa rådjursskutt kom hon tillbaka på inkallning och vi kunde fortsätta.

Väl uppe på plan hade hon inte riktigt släppt rådjuret och vi gjorde en liten plats så hon fick tillbaka focus på mig. Ställandet har ju gått riktigt dåligt de senaste tävlningarna och jag har grubblat mig grå över hur vi ska lösa det och vad problemet är. Angela sa nått på träningen i onsdags som verkligen fick poletten att trilla ner. ”När jag skiljer momenten åt andvänder jag rösten annorlunda på de två momenten” Kan jag vara så dum att jag själv har förstört våra tävlingar genom att glömma hur jag lärt in det momentet??

Ända sen första träningstillfället har jag skiljt momenten läggande och ställande med röstläget men någon stans på vägen glömde jag själv av det och det har varit dom enda momenten som har strulat, inte så konstigt!!! Dagens träning gick super, hon visade tydlig skillnad på läggande och ställande så nu är det bara att vänta och se på nästa tävling om vi har löst gåtan eller ej!?

Jag hade aldrig drömt om att hon skulle vara så lättlärd och otroligt fokuserad på att jobba med mig. Det är underbart och jag är verkligen lyckligt lottad!

De senaste dagarna har Caddy funnits i mitt huvud mer än vanligt, jag kan liksom känna honom hos mig och ofta ser jag honom i mina drömmar…